Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN 8VENSKA NATIONALITETEN. 59
buravida man hellre borde hänföra dess medlemmar till frälset
eller borgerskapet. Då emellertid särskilda medlemmar af
densamma voro bosatta i staden, där de egde gård i närheten af
gråmunkeklostret, idkade borgerlig näring och sutto i rådet, måste
den dock anses för viborgsk.’) Det intima förhållande, som säges
existerat emellan Karl Knutsson och en kvinlig medlem af
densamma, synes vittna om att den hörde till denna furstes närmaste
umgängeskrets. — Till samma slottstjänarklass, ur hvilken
Djeknarna utgått, hörde väl ursprungligen ock den sista från
medeltiden kända borgmästaren Lasse Henriksson Skrifvare, hvilken
under belägringen 1584 ledde en opposition, som hufvudsakligen
afsåg att bringa de inhemska nationaliteterna till större inflytande
än de härtills haft.
Af dessa utgjorde den finska redan ifrån början den stora
massan af stadsbefolkningen. Främst i egenskap af arbetare
hade väl redan vid slottets grundläggning en mängd finnar från
landsorten infunnit sig där och slutligen blifvit bofasta i staden.
Bedan de talrika finska medeltida gårdsnamnen vittna om
denna inflyttning. De första grundläggarne af Juustila, Pampala,
Talikkala, Kiiskilä m. fl. gårdar i staden härstammade utan
tvifvel från de likanämnda byarna i den kringliggande
landsorten. Vi veta för öfrigt föga om denna nationalitets öden
och sträfvanden under medeltiden. Att det finska elementet,
också det, så småningom nått en viss betydelse i samhället finna
vi däraf, att bland rådspersonalen under senare medeltiden funnos
personer med rent finska namn, såsom borgmästaren Pitkä Lamp
och rådmannen Anders Teivo.
Börande slutligen invånarantalet i Viborg under
medeltiden finnes ingen annan upplysning än att befolkningen 1387
säges under närmast föregående tid varit i tilltagande. Då
emellertid enligt stadslagen hvar och en, som byggde i staden,
d. v. s. hade eget hushåll, var skyldig att deltaga i dess onera
och Viborgs stad vid nya tidens inbrott 1540 och 1541 hade
resp. 178 och 197 margeldsbetalande invånare, få vi efter en
’) T tom de förut omnämnda liorgmästarena Björn Pedersson Deken och
Martin Deken. hvilka hvardera också varit fogdar å slottet, den förra t. o. m.
befall-ningsnian därstädes, nämnas i handlingarna Erengisle Deken, Björns son, som oek
var befallningsman pft Viborgs slott. Hans dotter Karin sades varit konung Karls
oäkta dotter. En Peder Djekn fick 1465 af Erik Axelsson Martin Djekns gån! vid
gräbrödraklostret. En Olof Degen nämnes särskilda gängor pft 1430- och 1440-talen.
< lcksà en Jakob Degen nämnes vid medlet af 1400-talet sftsom borgare i Viborg.
Det finska
elementet.
Invånarantal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
