Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
det steg det nu vore i beråd att taga. Själft hade Lybeck på
det strängaste ålagt sina egna köpmän att afstå från all handel
på Viborg och uteslutande sända sina varor till Reval, „tome
stapele na older gewohnheit", och hoppades att rådet i Reval
också måtte taga dess råd i akt och förbjuda all seglats på
Viborg.
Af brist på källor kunna vi tyvärr ej följa denna för Vi=
borgs stad så viktiga frågas vidare förlopp. Säkert synes
emellertid vara att stapelstadsplanerna strandade på hansans motstånd.
Dock ser det ut som om man i Viborg ej velat ge sin sak
förlorad vid första motstånd. Erik Axelssons broder, Lars Axelsson,
synes nämligen fortsatt sin broders politik, som gick ut på att
draga handeln till Viborg. Han uppmanade 4/y 1481 rådet i
Reval att afhålla sig från farten på Neva och Narva, och i
stället söka Viborg eller Åbo. Men ännu var hansan så mäktig
att alla försök att rubba den ordning, som den skapat för den
nordiska handeln, visade sig vara omöjliga.
Då man sålunda i Viborg ej kunde komma till några
öfverenskommelser med hansan, synes man där alltmer börjat sträfva
till att oberoende af det mäktiga handelsförbundet tillgodogöra
sig de förutsättningar, som i afseende å handeln stodo staden,
till buds. Hansans rivaler, holländarne, för hvilka de danska
unionskungarna öppnat Östersjön, började under 1400-talet allt
oftare besöka Viborg. De visste ej af några förbudstider och
kunde när som helst segla till Viborg, där de direkte, utan
hansans förmedling, kunde åtkomma de i deras handel så högt
skattade ryska varorna. J487 öppnades slutligen Viborg genom
en särskild förordning för den holländska handeln. Köpmännen
från Amsterdam och allt Holland, som med sina varor: salt, vin,
kryddor, kläder o. a. ville handla på Sverige, fingo då rätt att
segla speciellt på Viborg, när helst de önskade, fritt och säkert,
under åtnjutande af samma privilegier och friheter, som „de
gemene dutsche varende köpman" hade.2)
Sålunda hade holländarne kommit sig till lagliga rättigheter
beträffande handeln på Viborg, och de fortforo sedan under
medeltidens sista skede att vara i åtnjutande af desamma. Under de
förändrade förhållanden, som vid periodens slut inträffade genom
’) Hansercepsse 1477—1530 IV. Er.-ter Band; n:ris 2S0—282 (sidd. 235—236).
Ryd b. Trakt. III, 338—340. Danzigs radhusarkiv. Schld. A. 21.
’) Rydh. Trakt. 536.
Viborgs
börjande emancipation fr&n
hansan,
nollan darne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
