Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02 FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
Fiskov»tten. Härvid bör ytterligare ihågkommas att borgerskapet sedan
nrminnes tid räknade hafsviken, på en half mils vidd nära staden,
såsom dess fiskevatten, hvarjämte borgarne med inlandsboarne
täflade om rättigheten till särskilda längre bort belägna
fiskelägen. Det stora antalet fiskare och den förut omtalade lifliga
handeln med fisk, torra gäddor, gifva vid handen att fisket under
medeltiden var en af stadens mest betydande näringskällor.
För det skydd slottsherren, såsom vi sett, lämnade staden
och dess näringar, hade han rätt att af sina undersåtar uppbära
den skatt, som enligt lag borde tillfalla kronan. Denna bestod
i det s. k. skottet eller skutet, i hvars erläggande hvar man
som byggde i staden var skyldig att deltaga. I Viborg kallades
denna afgift, som upptogs „efter som hvar och en hade sin
handling", „markgeld" eller „margeld". 1540 steg den till 120
mark rigiskt, hvaraf dock då för tiden endast 80 mark betaltes
till kronan.l) Dessutom hade länsherren naturligtvis rätt att
uppbära kronans andel af alla sakören. Då en viss Olof Olofsson
1447 blifvit „å rådstufvan i Viborgs by" sakfälld till 46 mark,
kom Karl Knutsson öfverens med rådet att den pliktfällde skulle
betala åt honom hela bötessumman „såväl det rådet tillfallit var,
som det honom tillföll". 2)
De*, inkorna tor. Stadens egna inkomster åter bestodo förutom af det
öfverskott, som — såsom ofvan nämndes — utöfver länsherrens skatt
återstod vid den årliga märgel dsuppbörden, af stadens andel i
sakörena, tomtören äfvensom möjligen också af vågpenningar och
broafgifter. Därtill torde den ock haft några inkomster in natura
från sin jord.
Om vi få antaga att förhållandena, åtminstone under den
senare medeltiden, voro sådana som de voro 1540, från hvilket
år den första stadsräkenskapen finnes i behåll, så få vi ungefär
följande bild af stadens dåvarande drätsel.3)
I „stadsens torn" — troligen nuvarande finska klockstapeln —
låg ett inventarium, bestående främst af ett dussin hakebössor
och lika många små stenbössor. Där förvarades ock ett hundratal
hakelod och någon tunna gammalt förlegadt stenbössekrut. Där
lågo sida vid sida med tennkannor och gyllene klockor gamla
’) Ur Viborgs stads acta. Sv. Riksarkivet. Afskrift i F. S. A.
*) Grönblad, Nya källor etc. 27.
") Ur Viborgs städs acta. Sv. Riksarkivet. Afskrift i F. S. A. Jämför
äfven dc äldsta stadsräkcn*kai>erna i F. S. A.
Stallens drXtsel.
Defcs kronoskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
