Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS DRÄTSEL.
93
rostiga stormhattar och „kravitter" äfvensom mindre upplag af
salpeter, svafvel och bly. Och midt ibland dessa
krigsförnödenheter stodo där några säckar salt, nyss uppburna i saköre,
äfvensom någon tunna färskt kött o. s. v. Slutligen fanns där eck
ett tvättfat och ett upplag handdukar, så att vederbörande kunde
två sina händer efter att hafva handskats med varorna i stadens
skattkammare.
I „stadsens skrin", som förvarades uppe på rådhuset, låg
vanligen en liten behållning från föregående års penningeuppbörd.
Vid Tomedagstiden uppbars sedan år?ts margeld, hvarvid
uppbördsmännen på stadens bekostnad togo sig till lifs några kannor
vin uppe på rådhuset. Saköresmedlen inflöto naturligtvis
småningom under årets lopp, hvarjämte staden gjorde sig en inkomst
genom att försälja en och annan tomt äfvensom något tegel och
kalk. Man tog lika gärna emot persedlar som penningar, särskildt
i saköre och i byte mot varor, som staden hade att afyttra Salt
och kött voro kuranta varor och funnos städse på lager i stadens
förrådshus.
Utgifterna bestodo främst i kronoskatten, hvilken — såsom
redan nämndes — utgörayde 80 mark rigiskt eller 90 mark
svenskt, levererades till skrifvarkontoret på slottet. Sedan betaltes
lönerna, så att hvar borgmästare fick 4 och hvar rådman 2 mark
till rådmanskläde, hälften å konungens och hälften å stadens vägnar.
Stadsskrifvaren bekom 2 lJ2 mark och stadstjänarne fingo
tillsammans 2 mark, förutom vadmal till kjortlar och hudar till
tröjor. Arbetslöner betaltes åt karlarne vid tegelladan, åt folket
som röjde stadens äng, åt smeden, som gjorde lås till
stadsportarne, åt djäknen, som inskref stadsens privilegier i tänkeboken
o. s. v. Man köpte för penningar krut och lod af utlänningen,
men för salt af bönderna ved till tegelugnen, stockar till
stads-bryggan, timmer till kalkugnen, för spannmål tjära, hvarmed
båtarne skulle tjäras, o. s. v. Då ryska sändebud anlände till
staden spenderades åt dem öl och vin; och likaså skänktes åt
slottshöfdingen, då han återvände från Sverige några kannor vin
och mumma.
Sådan torde, i hufvudsak, stadens drätsel gestaltat sig redan
under medeltiden.
För fattig- och hälsovården torde staden ej under
medeltiden haft några direkta utgifter. Det var då för tiden vanligt
att stiftelser för välgörande ändamål grundlades och underhöllos
dels af brödraskap, hvilkas verksamhet iklädde sig vissa religiösa
Dess utgifter.
Futtig- och
h&lsor&rd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
