Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
skärare, hvilka tillhandagingo vid inträffande sjukdomsfall. En
Henrik bardskärare nämnes redan 1499. Men i svårare fall var
man dock ännu hänvisad att söka läkarhjälp i Reval. Så låter
Erik Turesson 1607 därstädes höra efter „en god arzt, som hafver
förstånd på allehanda krankhet". Så gifver grefven af Hoija
1526 rekommendationsbref åt en Sten Henriksson, som för sin
besvärliga sjukdoms skull måste begifva sig till Reval. Äfven
grefven själf tänkte, sommaren 1533, resa till Reval för att söka
bot mot sin „kollesjukaa.*)
Vi hafva ofvan — på tal om Erik Axelssons anhållan hos
påfven att få inrätta ett hospital — antydt en ny sida i det
medeltida Viborgs lif. Härtills hafva vi sett staden uppväxa och
utveckla sig såsom en koloni från slottet, under skydd af dess
mäktiga höfdingar, hvilka ledde dess kommunala lif, ordnade dess
näringar och drogo försorg om dess välgörenhetsanstalter. Viborg
har framstått för oss såsom hufvudorten i ett af Sveriges rikes
viktigaste länsområden med dess ganska märkbara provinsiella
själfständighet. Nu, då vi öfvergå till skildringen af det andliga
lifvet och kulturen öfver hufvud, skola vi finna att de viborgska
slottsherrarna stodo i ett slags vasallförhållande också till en
annan makt, än blott och bart till riket. I andliga ting stodo
de nämligen, i likhet med andra värdsliga potentater och höfdingar,
under den romersk-katolska kyrkomonarkens, påfvens i Rom,
allsmäktiga spira. Påfvarna kallade de viborgska kastellanerna sina
nSöner",2) och i det aflägsna Viborg kunde, utan tillstånd från
Vatikanen, icke ett altare stiftas, icke ett hospital grundläggas.
Beläget i den romerska kyrkoprovinsen Dacias yttersta
gränsmarker, ständigt stridande emot och emotstående det kristna
korsets fiender, var Viborg därjämte den katolska trons
©öfvervinneliga bålverk, den romerska kyrkans „celebra klenodium". 3)
Såsom sådant låg det ock påfvedömet nära om hjärtat. De heliga
fädren i Rom hugnade stadens kyrkliga inrättningar med
särskilda indulgensier och förlade dit tvenne utposter af sin „ecclesia
militans", sin stridande kyrka, de bägge klostren.
’) Gustaf I:s registr. VIII, 253. — »kolle szyuke».
*) Se t. ex. stiftelsebrefvet för hospitalet 2,/a 1475, där Erik Axelsson af pftfveu
kallas „dilectus filius". Fagerlund. Finlands leprosorier, II. 1 Maria Magdalena-,
Viborgs hospital, sid. 4.
’) Konung Kristians I:s bref till påfven Kalixtus "/, 1457. Scriptores reruni
daniearum inedii ævi. Langebek VIII, 381.
Kyrkliga
für-h filtanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
