Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FATTIG- OCH HÄLSOVÅRD. HELGEANDSGILLET. HOSPITALET. 95
stadsmurarna inrätta ett hospital för spetälska, ett leprosorium, i
förening med en kyrka eller ett kapell, i hvilket icke mindre än
sex präster skulle underhålla gudstjänsten.Det ser ut som
om den nya stiftelsen — genom hans och Sten Stures åtgärd —
fått öfvertaga alla de gods, som förut varit anslagna för det gamla
Maria Magdalenæ prebendet vid kyrkan. 2) Åtminstone heter det
att Sten Sture donerade sagda gods under hospitalet, hvars kyrka
ock ifrån början fick namnet Maria Magdalenæ kapell. Också
sjukstugan i staden förenades under samma styrelse och fick
dela sitt underhåll med hospitalet.
Emellertid synes den nya anstalten redan under medeltiden
haft att genomgå en svår pröfvotid. Under ryska kriget, då
fienden ödelade det öppna landet, måste kapellet flyttas in i staden,
och Erik Turesson, som till minne af stadens räddning 1495
genom S:t Andreas uppkallat detsamma också efter detta helgon,
anhöll 1506 om påfvens stadfästelse å dessa åtgärder. 3) Det
heter ock att under de brydsamma tider, då Erik Turesson var
höfding, räntorna indrogos under slottet, hvarför man efter hans
död måste anhålla, att där åter „må bli en klerk besittande,
som håller Guds tidegärd uppe såsom herr Erik Axelsson och
andra gode herrar hafva det stiktat". Troligen återställdes ock
hospitalet, som i början af nya tiden ånyo befinnes vara flyttadt
utom stadens murar, senare i besittning af sina gods.4)
Utöfver hvad helgeandsgillet och hospitalet kunde uträtta
för deu allmänna fattig- och sjukvården hade man ock i Viborg,
åtminstone under den senare medeltiden, tillgång på s. k. bard-
’) L. V. Fagerlund: Finlands leprosorier II. 1. Maria Magdalenæ, Viborgs
hospital.
%) I en förteckning från 1550-talet heter det om dessa gods: „Marie Magdalenæ
prebendæ Godz, som Salige gamble Her Sten Sture under spettalen i Wijborg giffwit
haffwer". De voro: i Viborgs socken 27, i Jääskis 1, i Äyräpää 7, i Vederlax 1, i
Veckelax 3, i Pyttis 9, eller inalles 48. Dessutom hörde under Maria Magdalenæ
prebendet en mängd ängar i Viborgs socken.
*) Reinh. Hausen: Litet om Maria Magdalenas kapell i Viborg och stadens
belägring 1495. Sv. litteratursällskapets Förhandlingar och uppsatser 15, sid. 211—213.
’) Hvad hospitalets läge beträffar synes det till en början legat helt nära
stadsmuren. I 1540-talets ordinans befalles nämligen att de hus, som stå emellan
muren och kapellet, skulle flyttas vidare ifrån staden. Ett sådant uttryck skulle
knappt kommit i fråga, om hospitalet redan då legat så långt borta som vid
Pantsarlaks. 1547 bifaller ock — såsom vi framdeles få närmare omnämna — (Gustaf
Vasa till hospitalets flyttning något längre ut. Måhända blef det först då förlagdt
till Pantsarlaks.
Bardskära re.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
