Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN.
103
Den siste rektorn under medeltiden var en Clemens, till börden
dansk. Under honom infördes först läsningen af Terentius och
Vergilius i Viborgs skola. Clemens var troligen katolicismen
tillgifven och öfvergaf staden i grefve Johans af Hoija följe
1534.
Vi kunna på grund af kända förhållanden annanstädes
föreställa oss lifvet i denna gamla skola. I den enkla skolstufvan
tronade skolmästaren vid sin pulpet, iklädd fotsid mantel och
med hufvudet betäckt af den skinnbrämade mössan eller kalotten.
Likt ett ämbetsinsignium hörde till hans utstyrsel också färlan,
oumbärlig i en medeltidsskola, hvars förnämsta uppfostringsmetod
bestod i kroppslig aga. Rundtomkring rektorn sutto djäknarna
på knä på det halmtäckta golfvet, en ordning, som ansågs
nödvändig för att hos eleverna inplanta en tillbörlig känsla af
ödmjukhet och lydnad. Vid festliga tillfällen ljödo väl ock i den
viborgska skolstufvan dessa medeltida carminalier, ur hvilkas lika
så enkla som lifliga skildringar vi ännu kunna bilda oss en
föreställning om det dåtida skollifvets fröjder och vedermödor.
Då stadsskolorna i medeltiden i allmänhet voro förberedande
läroanstalter, från hvilka eleverna dimitterades till katedralskolan
i Åbo, är det troligt att undervisningen hufvudsakligen afsåg
att lära ungdomen läsa och skrifva äfvensom grunderna af latinska
grammatiken enligt Donatus. Senare infördes, såsom ofvan
nämndes, läsning af latinska auktorer, såsom Terentius och Vergilius.
Talrika voro emellertid de ynglingar, som efter att sannolikt
i den viborgska skolan hafva grundlagt sina studier, sökte sin
vidare utbildning vid utlandets berömda lärosäten. Så t. ex. vann
en Johannes de Viborg 1398 magistergraden vid universitetet i
Prag, en Johannes de Werth från Viborg, som blifvit
baccalaureus i Uppsala, intogs 1482 i filosofiska fakulteten i Leipzig,3)
en „Simon Viburgensis suedus",4) inskrefs 1533 vid universitetet
i Wittenberg och blef där magister o. s. v. — för att ej tala om
Mikael Agrikola och Paulus Juusten, hvilkas utländska studietid
dock redan faller utom den period, vi nu hafva att skildra.
’) 1. c.
’) 1395 inskrefs i universitetet i Prag Johannes de Wyborgh „pauper", Se;
Daae, Matrikler, sid. 7 och 14.
’) Finska studerande vid utrikes universiteter före 1640; Leinberg, Sv. litt.
sällskapets förhandlingar och uppsatser. X, sid. 47.
4) Nyssnämnda uppsats, sid 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
