Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
förlXnings- och hansetiden.
barade sig nämligen en komet i form af ett St. Andreas kors,
och af detta järtecken bragtes ryssarna nästan från vettet,
upphäfde belägringen och grepo till flykten. ’)
I alla dessa skrifvelser, som härröra af personer, hvilka hört
händelsen skildras af samtida, nämnes intet om Knut Posses
personliga förtjänster vid belägringen, allra minst om några af
honom föranstaltade trollkonster. I den afdelning af Sturekrönikan,
som utförligt skildrar belägringen och hvilken anses vara författad
år 1497, säges endast att Posse och Winholt, sedan ryssarne
bestigit murarna och några af tornen, läto borgarne framsläpa
båtar med tjära, som fördes under ett af de intagna tornen. De
satte eld däri, elden och röken förfärade lyssarne, som alla brunno
därinne. Nu rusade borgarne fram och ryckte undan stegarna, på
hvilka ryssarna skulle klättra ned i staden, hvartill kom att
Andreaskorset visade sig på himmelen och ryssarne därjämte
tyckte sig se St. Eriks och St. Olofs banér, blanka som is, stå
uppe på berget, sannolikt invid rådhuset. 2) Äfven i denna eljes
så detaljerade skildring ingår intet, som skulle häntyda på någon
af Posse öfvad svartkonst.
Emellertid företog sig en senare tid, som ej nöjdes med att
enbart uti Guds och den heliga Andreas’ mellankomst finna orsaken
till stadens räddning, att söka andra förklaringar för den
märkvärdiga händelsen. De senare krönikorna framhäfde starkare
Knut Posses förtjänster, utan att dock tillskrifva honom
användandet af några öfvernaturliga konster. Men snart tog traditionen
hand om saken, och berättade de vidunderligaste historier om
Viborgs tappre försvarare. Man började tala om en „smäll",
hvarigenom ryssarne fördrifvits. Detta ord nämnes första gången
i tryckt källa 1555 — dock ännu utan sammanställning med
belägringen 1495 —- uti Olaus Magni historia såsom namn på
en utanför Viborg liggande förskräckligt ljudande håla3) — ett
motiv troligen hämtadt ur analoga berättelser från andra länder.
Sedan förekommer „smällen" ända ifrån slutet af 1500-talet
omtalad i särskilda uppteckningar, ställd i direkt samband med Knut
Posse, som sades i en panna eller kittel, på finska „helvetinkattila",
hafva tillredt en blandning af paddor, ormar, kvicksilfver, lut och
’) Svenska litteratursällskapets förhandlingar och uppsatser. XV, sid. 211.
Reinh. Hausen. Litet om Maria Magdalens kapell i Viborg.
*) G. E. Klemming. Svenska medeltidens rimkrönikor. III, sid. 129—134.
(Svenska fornskriftssällskapets samlingar).
3) Hålan finnes ock redan afbildad å Olai Magni karta af år 1539.
SBgneraa om
„Viborgska
amftllen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
