- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
119

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BELÄGRINGEN 1534.

119

länge begagnat sitt inflytande till tyskbetens bästa i så måtto
att ban ville införa i staden såsom nyborgare endast löst folk,
som lefvande för dagen var beroende af den tyska
köpmannaaristokratin; en Clemens Georgii, den siste katolske skolmästaren,
som sannolikt med grämelse åsett den börjande reformationen,
klostrens stängning ocb mässornas afskaffande.

Men å andra sidan saknades där helt visst ieke heller de,
som voro öfvertygade om att stadens framtida utveckling i
väsentlig mån berodde på införandet af den nya ordning, för
hvilken konung Gustaf arbetade. Till dem hörde sannolikt flera
bland det svenska borgerskapet, som klagade öfver att tyskarne
ej ville tillstädja någon att blifva borgare i staden, „som något
skulle förstå sig på saken", utan endast bönder, husmän och
annat löst parti, som intet kunde „stå emot deras regemente".
Af sådana „trälar", som efter att ha ätit om aftonen ej visste
hvad de skulle hafva till måltid om morgonen, „var staden
redan mer än två delar besatt".1) Såsom en ledare för de
missnöjde af denna fraktion framstår borgmästaren Lasse Henriksson
Skrifvare.

Medan stadsinvånarne sålunda voro delade emellan olika
partier, var där ett ypperligt spelrum för agitatorer ledda af
mer eller mindre rena bevekelsegrunder. Främst bland dem stod
lybeckarnes hemliga utskickade, den lybske borgaren Herman
Möller, en världsvan och talför man, och därjämte, såsom det
hette, ^vingligare än ett krukmakarhjul". 2) Gustaf Vasa
yttrade, då han hörde om hans ankomst till Viborg: „Han
kommer att där brygga oss föga godt uppå". En annan lika verksam
intrigör var tysken Hans Gerick, „en illfundig skalk, där hvar
man ej kan komma öfver hans snedighet". Han synes hafva fiskat
i grumligt vatten för att under den allmänna oredan spela Viborg
i händerna på hertigen af Preussen, med hvilken också grefven
af Hoija på sin resa till Lybeck i Königsberg gifvit sig i handel.
Till Möller och Gerick sällade sig slutligen ännu en tredje
utlänning Wulf Gyler, Gustaf Vasas förre tyska skrifvare, som nu
svikit sin herre och med en affällings hela hätskhet stämplade
mot honom. Triumviratet spridde ut i staden ryktet att
lybeckarne skulle sända Bernt von Melen, en känd krigskapten, med

’) Afskrift i F. S. A.

*) Kempenskiöld. Historia Gustavi I, sid. 259. „Versutior est. quam rota
figularis". Gerick, gripen för nya stämplingar, dog i fängelse 1541.

Triumviratet:
Möller, Gerick
üyler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free