Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
tusen landsknektar till Viborg och att grefven af Hoija snart
skulle „sättas på högsätet", d. v. s. upphöjas på tronen „och
Gustaf Vasa därifrån". *)
Men medan allt på detta håll stannade vid toma ord ooh
förespeglingar handlade Gustaf med raskhet. Erik Flemings och Nils
Grabbes härar kringrände snart staden, hvars tillförsel också från
sjösidan afskars af en kunglig flotta. Grefven hade dock därförinnan
3/g 1534 med trenne skepp flytt från staden och — efter att ha
lämnat sin gemål, som trodde att resan gällde Stockholm, kvar i Reval
— skyndat landvägen till Lybeck. Befälet på slottet och i
staden hade han öfverlämnat åt Hans Garstenberg, som redde
sig till manligt försvar. Men konungens höfdingar ville
synbarligen ej våga sig på ett öppet angrepp, enär deras i hast
sammanrafsade soldater voro ganska »illa utflidde". I stället
vinnlade de sig om att „med lämpa få staden in", hvilket väl bör
förstås sålunda, att de skredo till underhandlingar med de
missnöjde bland borgerskapet. *) Härvid synes Lasse Skrifvare gått
dem tillhanda, eller, såsom det hette, „lagt sig på konungens
och rikets bästa". Han hade härtill så mycket friare händer,
som flere af motpartiets ledande män lämnat staden redan före
belägringens början antingen i grefvens följe, såsom Matts Larsson
och Clemens Georgii, eller eljes för att intaga en afvaktande
hållning, såsom Ambrosius Gentz, hvilken seglat i affärer till
Reval.2)
Den närmare tillgången vid underhandlingarna känna vi
icke, men af allt att döma frisade sig staden inom kort från
grefvens höfvitsmän Garstenberg och öppnade godvilligt sina
portar för belägrarne. Den 2ß juni 1634 utfärdar Nils Grabbe
en förklaring, hvari han försäkrar borgarne om trygghet till lif
och gods och lofvar hos konungen lägga sig ut för borgerskapets
bästa. Red an den 12 juli tackar konungen sina fältherrar för
den lyckliga utgången af deras underhandlingar och belönar
Lasse Skrifvare med donationen af en gård.3)
Slottets försvarare, under ledning af Garstenberg, höllo sig
ännu vid pass en månad, under förväntan på hjälp af grefven.
Konungen rådde redan sina fältherrar att „föra elden in på dem".
’) Gustaf I:s registr. IX, 164.
’) Gustaf I:s registr. IX, 164—66.
’) L c.
Stadens
kapitulation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
