Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ÖFVERGÅNGSTIDEN.
k&pa af röd damast med gyllne spännen, äfvensom en mängd
söndriga dalmatikor och mässkjortor kvarlågo ännu i kyrkans
inventarium såsom minnen från den förgångna tidens
härlighet. Den enda prakt det gamla templet numera bestod sig
synes ha bestått i att predikstolen bekläddes med röd sammet och
altaret med ett kläde af „sölf bleant uti hvitt silke",
hvarjämte vid gudstjänsterna under den mörka vintertiden ljuset
utstrålade från sju takkronor, af hvilka den största hade 15 pipor,
äfvensom från ett antal ljusstakar af koppar, mässing, bly eller järn ’).
De forna mässorna ersattes nu af orgelns toner 2). De gamla
prebendealtarna i sidokoren funnos ej mer. Dessa platser
intogos nu af lägerställen och grafstenar resta till de ailidnas minne.
Här hade — enligt traditionen — den finska litteraturens fader
Mikael Agrikola fått sitt sista hvilorum, ehuru man aldrig säkert
fått reda på platsen för hans graf 3), här begrofs 1578 Johan
Skälm, „som slagen blef i Ryssland", här murades 1682 sal. Per
Larssons graf och följande året inreddes här på samma sätt sal.
Herr Julius’ sista hviloläger.
Omkring kyrkan låg kyrkogården, där de, som ej haft
råd att lösa sig graf under kyrkans heliga hvalf, begrofvos.
Den var omgifven af ett muradt stenstaket, täckt med bräder.
Vid denna tid omtalas ock första gången klockstapeln, invid
hvilken 1595 lågo 62 famnar gråsten, måhända afsedda för dess
byggnad. Den stora kyrkklockan, med hvilken första gången
ringdes 1561, förstördes sannolikt vid branden 1612, enär
staden 1613 utverkade sig tillstånd att få behålla en från
Kexholm eröfrad rysk klocka, hvilken eljes varit bestämd att föras
till Stockholm 4). Också ett urverk uppsattes 1600 vid kyrkan,
sannolikt i den för detta ändamål förhöjda klockstapeln.
’) 1601 års kyrkoinventanum. Bland kalkarna fanns „en stor förgyld kalk,
sänkt med stenar, med förgyld patén".
’) 1601 nämnes en orgel.
*) Det finnes icke någon samtidig uppgift om att den celebra biskopen
verkligen i nämnda kyrka blifvit begrafven. I Juustens Chronicon Episcoporum omtalas
endast att Agrikolas från Nykyrka hitförda lik begrofs i Viborg och i ett latinskt
poem, som lärer härleda sig från ungefär samma tid, säges också endast att Viborg
gömmer hans aska, utan närmare specifikation af stället. Lagus: Några upplysningar
om Viborgs gamla domkyrka. Ö. F. 1886.
*) Borgerskapet, som egentligen bekommit klockan till skänks af krigsfolket
såsom ersättning för lämnadt bistånd vid belägringen, anhöll "/«1613 om dess
öfver-lämnande till staden „efter vi fattige män äro så ofta genom vådeld med klockor
och annat förblottade att vi ingen förmögenhet hafva att förskaffa oss sådant igen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
