Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN. SKOLHUSET. KLOSTREN.
137
Ej långt ifrån kyrkan torde det äldre skolhuset legat, ehuru
dess plats icke är närmare känd 1). 1675, natten före den
17 juni — heter det — brann Viborgs skolstuga af med hela
den gränden till slottet. Det nya skolhus af sten, med hvalf
och järndörrar, med tak af håltegel och „en spets uppå taket",
hvarmed Johan III nu ville piyda staden, omtalas icke vidare i
tidens handlingar, hvarför det är möjligt att det aldrig kom till
stånd, ehuru å andra sidan måste anmärkas, att efter eldsvådorna
1694, 1604 och 1614 till skolhusets reparation levererades icke
obetydliga kvantiteter kalk och tegel.
De båda klosterbyggnaderna, som fordom legat i hvar sin
ända af staden, funnos ännu kvar. Men bosättningen hade
för länge sedan trängt förbi dem och de utgjorde nu
medelpunkter i hvar sin del af staden. Man talade om trakten
omkring Karjaportsklostret och afsåg därmed hela den delen
af staden, hvilken officiellt betecknades såsom det andra
kvarteret. Likaså utgjorde trakten kring Munkeportsklostret, som
fordom varit det första, nu det tredje kvarteret. Den nya tiden
hade till en början föga misskund med de fordom heliga husen.
Gråmunkeklostret, som vanligen kallades „gamla klostret", hade
1540 sett sin konventsstuga nedbrytas för att lämna material till
S:t Andreastornets reparation 2), och under Gustaf Vasas ryska
krig fick det tjäna såsom stall för militärens hästar 3). Ehuru
staden redan 1541 af konungen fått löfte om erhållande af båda
klostren det ena — sannolikt gråmunkeklostret *), — till tegeltäkt,
det andra till magasin, synes den dock först efter krigsåren
1556—1558 kommit i verklig besittning af hvad då mera fanns
kvar af fransiskanernas gamla kyrka och klostergård. Det enda
värdefulla torde varit de präktiga källarna, som för
stadskassans räkning uthyrdes åt borgerskapet.
’) Af ett i Statsarkivet förvaradt pärmebref af 1630 framgår att „ödes
skolgården" måste legat emellan Per Ruuths gård, som låg vid torget, invid nuvarande
högvakten, och kyrkan. Om med denna „ödes skolgård" får förstås stadens skola
från 1500-talet, så måste denna varit belägen ungefär där nu hotel Andrea
befinner sig. — I ett register öfver tomter i staden 1602 (F. S. A. 5803) upptagas två
skoltomter, hvaraf kunde slutas att den äldre redan då, måhända i anledning af
1594 års brand, blifvit lämnad öde.
*) Stadens räkenskap af 1540. Afskrift i F. S. A.
*) Borgå härads räkenskaper. F. S. A. 3063; 12 v.
*) A. H. I, 130. Den */« ’547 donerar konungen verkligen detta kloster åt
staden till magasin (A. H. I, 163), men emellertid synes kronan ännu 1556
disponerat detsamma (F. S. A. 3063; 12 v.).
Skolhuset.
Klostren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
