Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
ÖFVERGÅNGSTIDEN.
Ungefär liknande öden genomgick under perioden
gråmunkeklostrets rival dominikanerklostret. Kronan begagnade det i långa
tider såsom sitt spannmålsmagasin 1). Emellan pelarna stod där
nu en mängd spannmålslårar, och mössens pipande var det enda
ljud, som förspordes under de götiska hvalfven, hvilka fordom
genljudit af munkarnas „ave maria" och „requiem". I dagligt tal
benämndes det rätt och slätt „proviantklostret". Dess öfriga
byggnader och tillhörigheter hade öfverlåtits åt staden, i hvars
räkenskaper källarhyran och bodpenningarna från svartbrödraklostret
figurerade såsom en stående inkomstpost.
Men emellertid randades så småningom åter bättre dagar
för de länge försummade klosterbyggnaderna. I anseende till
den tilltagande befolkningen och sedan utanför Munke- och
Karjaportarna en ny stadsdel uppstått, blef det nödvändigt att
förse staden med en andra kyrka. Då erinrade man sig sina
kloster och började åter begagna de gamla klosterkyrkorna för
det ändamål, hvartill de i tiden blifvit invigda. När detta skett,
kan icke med säkerhet utredas. Redan 1572 synes gudstjänst
ha hållits i någotdera klostret, eftersom i detta års
hospitalsräkenskaper nämnas „hattpenningar från klostret" 2). Måhända var
det gråbrödraklostret, som sålunda först togs till heders igen,
eftersom svartbrödraklostret ännu 1678 nämnes i sin egenskap
af spannmålsbod. Men det torde väl varit alltför förfallet för
att länge kunna tjäna sin höga bestämmelse; och då
räkenskaperna af år 1613 och 1614 förmäla att klostret — hvilketdera
nämnes icke — „ånyo blef förbättradt och täckt", få vi måhända
antaga att turen nu kommit till svartbrödraklostret, hvilket —
såsom framdeles skall nämnas — på 1600-talet fungerade såsom
finska stadsförsamlingens kyrka.
Kring rådhuset, kyrkan och klostren lågo fortfarande stadens
tätast bebyggda delar, men då bosättningen så småningom
tätnat också i de lägre trakterna längs muren i söder, omslöt staden
numera som en krans de i dess midt belägna bergen. Yäl reste
’) Den 30/« 1547 skrifver konungen, att han väl vore böjd för att gifva det
gamla förfallna klostret där är i staden, d. v. s. gråmunkeklostret, åt borgarne, men
— säger han — uti det andra, svartbrödraklostret vele, vi hafva vårt spannmål
liggande, liksom tillförene ske plägade. A. H. VII, 95 (sid. 209).
*) Då konungen "/10 1575 tackar Anders Nilsson för det han hjälpt till vid
„kyrkorna8" reparation, är det också däraf tydligt att staden då haft mer äu en
kyrka. Sannolikt var det närmast Vallens tillkomst, soin gaf anledning till att
gråmunkeklostret såsom nära beläget ånyo inreddes till ett Guds hus.
»Stadens gamla
stenhus.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
