Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
privata gårdar.
141
nammer ett i andra kvarteret, bodde Vit Olde, på sin tid stadens
rikaste man, sannolikt i den gård, som nu eges af Ekströmska
arfvingarna. Också de flesta adelsgårdarna voro belägna i dessa
trakter, t. ex. ståthållaren Klas Åkessons, sedermera
Schmede-manska, nu finska fruntimmersskolans gård.
Ofvanstående är hvad vi från den period vi nu skildra
känna om Viborgs offentliga byggnader och dess mest betydande
medborgares boplatser. Såsom sådan omgafs staden ännu af Erik
Axelssons mur med dess tio torn och lika många portar 1).
Hvad byggnadssättet i öfrigt beträffar, synes det åtminstone
i början af perioden lämnat mycket öfrigt att önska. Alla ville
bygga på de få jämna platser som funnos. Kvarteren voro
därför ställvis ytterst tätt bebyggda. De små torftäckta stugorna
stodo formligen inpå hvarandra. Gator och gränder voro
mångenstädes i fara att helt och hållet inkräktas af stugor, uthus
och inhägnader. På sina ställen stodo byggnaderna tätt invid
ringmuren, ehuru innanför denna bort löpa en öppen gata, ja
det fanns hus, som voro fastbyggda vid muren, så att deras
svalar sköto ut öfver själfva murkrönet. På stranden vid
sundet mot slottet — således sannolikt ytterom muren — funnos
hus, som voro uppförda tre famnar ut på vattnet. Utrymmet
togs så noga till vara, att t. o. m. stenhusen byggdes likt
fogel-nästen uppe på klippbranterna, hvarpå vi ännu se ett exempel
på tomten n:o 6 vid Karjaportsgatan. Tvärgatorna voro så
krokiga och trånga, att två personer hade svårt att komma förbi
hvarandra. 1664 funnos i första kvarteret, som ändock hade de
största och präktigaste gårdarna, omkring 60 tomter på en areal,
som i våra dagar räknar omkring 20. Fjärde kvarteret hade
’) Tornen voro — såsom vi erinra oss — Lakamunds- (1547),
Karjaports-<1547), &t Anders- (1540), Råds- (1540), Munke- (1547), Pampala- (1559),
Håkans-ports- (1552), Katapääports-, Grindports- (1602) och Vattenportstorn (1559). Det
1560 nämnda Vinterstorn torde varit identiskt med Munketornet. Huruvida det
1547 nämnda „Kuretornet" alls befann sig å stadsmuren är osäkert. Måhända
menades därmed det så benämnda tornet å slottet, ehuru stiliseringen är vilseledande.
Portama åter voro: Karjaporten (1540), Munkeporten (1547), Nyporten (1547),
Håkansporten (1540), Katapääporten (1553), (måhända = Stenporten, nämnd 1564),
Torgporten (1540) eller Grindporten (1568), Dllporten (1588), Stenbadstuguporten (1537),
Vattenporten (1559). Herr Lars’ port 611» Romareporten hade blifvit igenmurad 1542.
Årtalen inom parentes beteckna tiden när resp. tom och portar första gången
nämnas i handlingarna. 1564 blef gamla Nyporten igenmurad och en „ny Nyport" i
stället öppnad.
Trängseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
