- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
179

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BORGERSKAPET. DEN SVENSKA NATIONALITETEN.

179

bildade dock en stående depot, hvarifrån det inhemska
borgerskapet ständigt erhöll nya tillskott. Ur de viborgska
skatteregistren knnde hämtas talrika exempel på att personer, som
tidigare uppförts under rubriken kronans tjänare, sist och slutligen
nämnas såsom borgare eller att åtminstone deras afkomlingar
uppgått uti borgerskapet.

Då denna beståndsdel af borgerskapet dessutom tillväxte
genom inflyttningar från andra orter, blef den mot periodens slut
allt talrikare. Till den hörde släkterna Blöth, Böök, Nylander,
Bunth, m. fl. af de förnämsta i staden. Ehuru det är vanskligt
att bedöma nationalitetsförhållandena blott på grund af
släktnamn, synnerligen på en tid då mer än 50 procent af
invånarne alls ej hade eller åtminstone ej begagnade sådana, må
dock nämnas att vid periodens slut funnos omkring 30 svenska
släktnamn i Viborg.

Bertil Persson Ruuths namnteckning.

Massan af stadsbefolkningen utgjordes af det finska
borgerskapet, som redan under medeltiden varit det talrikaste. Under
denna period ökades detsamma ytterligare. Vi hafva redan nämnt
huru borgmästaren Gentz befordrade inflyttningen af bönder,
husmän och annat löst folk, „som om aftonen icke visste hvad de
skulle äta om morgonen". Af sådana bönder och husmän sades
Viborg vara till mer än två tredjedelar besatt. Gustaf Vasa åter,
som lifligt intresserade sig för stadens förkofran och främst ville
se det inhemska handelsståndet uppblomstra, uppmanade
förmögnare bönder, handtverkare och skeppare i landsorten att
inflytta till staden, dels för att såmedels förhindra deras olaga
landthandel, hvaröfver köpmännen ständigt klagade, dels för att
tillföra det inhemska borgerskapet friska krafter *). I sin ifver

’) A. H. VII, 122.

Den finsks
nationaliteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free