Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
nåde konungen, fördärflig, emedan varorna därstädes såsom icke
producerade på orten voro dyra, hvaremot de önska varorna
underbjödos 1). Han varnade allvarligen borgarne, „att de skulle
se sig väl före med deras handel och så laga att de handla sig
och riket till fördel och icke till skada, såsom de och största
parten af andra köpmän här uti riket härtilldags alltid gjort
hafva" 2). Seglationen borde, enligt konungens mening,
framdeles riktas direkte på Holland, England och andra västliga
länder 3) och likaså holländarne förmås att föra sina varor till
Viborg, dit ock Stockholms och Gefle borgare, som förut seglat
till Reval och Riga, borde fara, så att man helt och hållet
skulle slippa det utländska förmynderskapet.
De viborgske borde ock köpa af tyskarna, när de kommo
till staden, allt deras gods och betala dem med ryssegods igen.
De borde därför äfven själfva ifrån Tyskland, Holland och andra
länder — men ingalunda från Reval — för egen räkning införa
salt, kläde, ris, koppar, tenn, russin, fikon, honung och andra
varor, som ryssarne frågade efter, för att kunna inlösa åt sig
de i handeln mest begärliga ryssevarorna. Med få ord:
tyskarne skulle ej mer lämnas tillfälle att direkt handla med
ryssarne, utan affärerna borde gå genom viborgarnas händer.
Viborg skulle i en handvändning förvandlas från en hanseatisk
passiv hamn till en själfständig stapelstad, som vore vuxen att
förmedla den därigenom gående handeln.
Men så hastigt gick det dock ej att genomföra en så
djupgående förändring, som Gustaf afsåg. Det visade sig nämligen
snart, att det från hanseaternas ledning emanciperade viborgska
borgerskapet ännu saknade de viktigaste förutsättningarna för
en själfständig handel i stort. Det saknade kapital, kredit i
utlandet och insikt i handelsfrågor öfver hufvud. Af brist på
medel kunde de viborgska köpmännen icke inlösa af ryssarne
de varor de skulle behöft för att tillbyta sig de tyska
handels-gästernas gods. „E. K. M:s fattiga undersåter, dessa Viborgs
borgare, kunna icke" — skrifver Klas Kristersson — „komma till
någon förmögenhet eller blifva förbättrade genom den handel
här är, alldenstund de hafva intet att handla med, utan främ-
A. H. II, 188.
’) A. H. VIII, 26.
’) A. H. II, 185.
Svårigheterna
dllrvid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
