- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
186

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

ÖFVERGÅS OSTIDEN.

och 1559 fingo de, på Klas Kristerssons inrådan, åter segla till
Reval, emedan de där kunde bekomma något till borgens och
sålunda komma sig före i handeln med ryssarne o. s. v.

Likaså måste Gustaf tillåta tyskarne och holländarne, som
af brist på afnämare hotade att segla sin kos och aldrig mera
komma till Viborg, att handla direkte med ryssarne. De skulle
dock därför betala tull, „efter vi efterlåte dem en sådan svår
handel i vårt rike" *). " När det sedan bestämts en gemensam
taxa för tyskarne och de svenske, hvarefter de skulle sälja sina
varor, gjordes därvid det undantag, att tyskarne dock skulle få
handla fritt med allt sådant gods, som de inhemske ej hade att
föra i handeln, såsom mässing, tenn, kryddor, sidenvaror o. s. v. 2)
— ja tidtals måste handeln t. o. m. gifvas alldeles fri, så att
enhvar fick handla som han ville och behagade. Så var man
nära att komma tillbaka till de medeltida förhållandena igen.

Men å andra sidan var Gustaf Vasa icke den man, som
ryggade tillbaka för de första svårigheterna. Han ville till det
yttersta hålla på sitt system, och de eftergifter han gjorde voro
blott undantagsåtgärder för tillfället. Då Viborg, i anseende till
borgarnes fattigdom och ringa förmåga, ej lofvade att blifva hvad
Gustaf ville och då därjämte holländarne och tyskarne klagade
öfver den „onda farleden" till den fjärran belägna orten och.
därför hellre seglade till Reval, tvingande svenskarne och
finnarne att fortfarande uppsöka dem där, fattade Gustaf planen
att på finska sidan midt emot Reval grundlägga en ny stad
för den ryska handeln, dit utlänningarne skulle hafva lika
lätt att komma som till Reval. Så grundlades Helsingfors.
Dit skulle nu ryssarne förmås att komma med sina varor eller,
om de sålde dem i Viborg, skulle viborgarne föra dem till
Helsingfors och handla där med utlänningarne i stället för i Reval.
Dit skulle ock de svenska köpmännen segla med alla de varor,
som kunde gagna holländarne och ryssarne. Så trodde nu
konungen att viborgarne skulle komma sig „till någon yttermera
bättre näring och bärgning, än de nu hafva med den revalska
segelatie", som han ville hafva helt och hållet aflagd. Men
viborgarne synas icke själfva med så alldeles blida ögon betraktat den
nya grannens tillkomst. De ville alls ej tillstädja helsingforsarne

’) A. H. IX, 99.

*) Klas Kristerssons registratur */• 1559.

[-Grundläggningen-]

{+Grundläggnin-
gen+} af
Helsingfors.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free