Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNINGEN AP HELSINGFORS. TULLEN.
187
att i Viborg handla med ryssarne, utan „ville hägna allt under
sig, oaktadt de icke hade råd till att lösa eller betala ryssarne
halfparten af det gods dit kommer". Konungen måste
förständiga borgarne om, att helsingforsarne hade samma rätt att
handla med ryssarne i Viborg, som viborgarne att handla med
holländarne i Helsingfors
Konungen fann då på en annan utväg att förebygga den
viborgska handelns återfall i hanseaternas händer. „Efter våra
undersåtar i Viborg ej ha den förmögenhet, att de sådana
dråpeliga varor själfva köpa och förlossa kunna, utan oss är vetande,
att tyskar och främmande hafva i förliden sommar drifvit där
en stor handel med förbemälde ryssar, så såge vi fast hellre
att våra egna undersåtar samma profit och fördel hade", skref den
bekymrade konungen 1558, och han sammankallade
köpstadsmännen i Sverige till samtingsmarknaden i Strängnäs för att med
dem rådslå om den viborgska handeln. Man beslöt där att de
svenska köpmännen från Stockholm och andra städer skulle segla
till Viborg, för att icke tyskarne ensamma skulle bli herrar öfver
handeln därstädes. Till Viborg skulle sålunda segla: från
Stockholm 10, från hvarje af städerna Gefle, Elfsborg, öregrund och
Norrköping 3, likaså från Söderköping, Västerås, Arboga och
Köping 2, samt slutligen från Nyköping och Västervik 1 skepp
från hvartdera, eller inalles 32 skepp 2). Därjämte beslöts att
svenskarne och tyskarne i Viborg, hvardera för sig, skulle utse
tvenne personer att sätta ett bestämdt pris på alla varor, så
att tyskarne ej genom allt för låga pris finge draga handeln
till sig.
Men också dessa åtgärder voro till föga gagn. Ty svenskarne
voro själfva föga bättre bevandrade i handeln än viborgarne.
Några Stockholms- och Norrköpingsboar seglade väl öfver till
Viborg, men Klas Kristersson karakteriserade dem, på få
undantag när, såsom „en hop unga och oförståndiga drängar, som föga
förstå sig på den handel här faller, hafva ock heller intet
synnerligt gods att medföra" 3). Själfva visade svenskarne ej heller
på längden någon synnerlig lust att fortsätta med sina
viborgs-färder, ty de klagade att Viborgs våg var så mycket styfvare
’) A. H. VIII, 80. Gustaf till Måns Nilsson •/„ 1554.
’) P. J. Bergius: Om Stockholm för 200 år sedan, sid. 16 och ff.
’) Klas Kristerssons registratur "*/s 1559.
i:i
Införandet af
tullen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
