Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
gen att för en tid afstå från sin fördärfbringande finanspolitik.
Men mot slutet af sin regering återupptog han den ånyo. 1591
riktar han till köpmännen i Viborg, som ej velat emottaga det
undermåliga myntet för fullt, en ljungande skrifvelse, i hvilken
han hotar att straffa dem såsom riksförrädare med förlust af
lif och egendom, därest de icke fogade sig i hans åtgärder, och.
myntförsämringen fortfor, om ock i mindre skala, ända till
periodens slut. Ännu 1615 heter det att de främmande köpmännen
i Viborg ej af borgerskapet ville emottaga de 5 marks
guld-klippingar där vankar, emedan däri fanns flärd. Arvid
Tönnes-son måste då låta med ett särskildt märke förteckna de goda
mynten, men konungen befallde att dessa guldklippingar,
hvilkas ursprung han ej kände, helt och hållet skulle nederslår ’-).
Också myntets uselhet bidrog i sin mån att upprätthålla den
gängse byteshandeln af vara mot vara.
Ju mindre mynt det användes i handeln, dess flitigare
begagnades vågen. Våghuset, där ock stadens „pyndare" och
salt-målstunna förvarades, var en af brännpunkterna för
affärs-lifvet i staden. På dess dörr stod stadens privilegietafla
uppslagen, där upplästes för de främmande köpmännen
handelsordi-nantien och de paragrafer af stadslagen, som stadgade, att
utlänningarne „ej fingo sälja deras gods aln- eller lodtals, utan
allenast i styckiom". I följd af den stora rörelse, som
koncentrerade sig kring vågen, blef densamma ock en mycket känslig
angifvare af affärslifvets viktigaste skiftningar. Med tillhjälp
af vågpenninglängderna kunna vi till en viss grad följa med
handelns utveckling år för år hela perioden igenom. Vi finna
af dem huru handeln till en början, under 1560-talet, ännu i
likhet med hvad fallet torde varit under medeltiden,
arbetade ryckvis, i det att uppbörden af vågpenningar ena året
kunde vara relativt stor, medan någon sådan följande året alls
ej förekom, enär — såsom det lakoniskt angifves — „det var
ingen handel alls". Men efter att sålunda en tid bortåt hafva
oscillerat från den ena ytterligheten till den andra, slutade
vågen på 1570- och 1580-talet med att utvisa en allt mera
tilltagande utjämning af handelsförhållandena.
Ett annat märkeligt hus var tullkammaren, hvartill först —
såsom förut är nämndt — torde begagnats stadens gamla sten-
’) Grotenfelt. Suomen historia Vaasa-kuninkaitten aikana, sid. 251—252.
’) Waaranen, V, 32.
Vägen.
Tallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
