- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
207

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅGEN. TULLEN.

207

hus men hvilken senare fick sig eget hus, först vid
Håkansporten och sedan vid torget. Yi hafva redan sett hvilka
svårigheter Gustaf Vasa mötte, då han först pålade främlingarna en
tull af 5 procent af varornas värde. Sedan Erik XIV någon tid
förunnat köpmännen fullständig tullfrihet, återgick man
småningom till det gamla, och 6 procents införseltullen höll sig, på några
undantag när, ända till århundradets slut. Stundom åter belades
endast utförseln med tull, tills slutligen både export och import
efter olika beräkningsgrunder drabbades af samma onus,
hvarjämte s. k. accis upptogs för utländska drycker och köpmännen
ålades att införa silfver till en viss procent af värdet af deras
införsel för att „ växlas" mot svenskt mynt*). Tullens belopp
utgjorde i slutet på 1600-talet, då „ växeln" ännu icke införts,
omkring 600 à 600 daler, men steg efter de nya tullordningarna
i början af 1600-talet till omkring 7,000 daler, 1610 t. o. m.
öfver 10,000 daler.

Det var naturligt att hvarje ny tullpålaga till en början, i
likhet med tullens första införande under Gustaf Vasa, verkade
ett bakslag i handeln. 1679 anmäler Henrik Fleming att, sedan
förhöjd accis införts i Viborg, de främmandes tillförsel
märkbart aftagit. 1612 supplicerade borgerskapet att få en lika
lindrig tullordning som den revalska, emedan handeln eljes började
starkt draga sig dit. Dock drabbade tullen främst utlännin-

’) Ull en början upptogs tullen vanligen i förhållande till varans kvantitet,
men under Johan III:s tid började densamma alltmera beräknas i procent af varans
värde. Därför flsattes varan ett normalvärde, efter hvilket den ock sedan skulle
säljas. Tullen upptogs af de inhemska köpmännen för deras utförsel först efter
fartygens återkomst från utlandet och då i införselvaror. Därför kunde värdet af
de i tullen levererade införselvarorna stundom vara större än hela införseltullens
belopp. Införseltullens storlek var under Gustaf Vasa 5 % varuvärdet. Detta
belopp föreskrefs ännu i en tullordning för Viborg "/* 1581. Däremot afviker
Viborgs införseltull 1584 fullständigt från öfriga städers, genom att tullsatsen för
främlingar var endast 3°/o- 1585 utgjorde emellertid deras tull 7 %• Men 1586
återgick man till den gamla tullsatsen 5%. Borgarne i Viborg hade 1583—88
att utgöra fjärdedelen så stor införseltull som de främmande. Därefter åtnjöto de
tullfrihet i fem år, samt sedan efter branden 1594. Ryssarne betalte 3% ’
införseltull från 1595. Utförseltull upptogs i Viborg 1584, men afskaffades följande år.
Viborg var så en tid fritaget för utförseltull, men hade i stället att betala drygare
införseltull än städerna i allmänhet Accisen upptogs efter tariff. Vid „växeln" fingo
köpmännen (1591) i betalning 16 öre för hvaije lod godt silfver och 36 öre för
hvarje god slagen daler. — Tullräkenskaperna och Dillner: Studier rörande
Finlands handel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free