Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDESEGLATIONEN. LANDSKÖPMÄNNEN.
213
rörelse, och galejor utrustades, som skulle segla af och an
emellan Viborg och Åbo och göra beslag på alla bondefartyg, som
vidare vågade sig ut. Endast de yttersta skäribönderna, som
bodde på utklipporna och ej hade någon annan näring, fingo
segla med sin fisk till Reval och Estland 1). Ingen landsortsbo,
vare sig bonde, präst, länsman eller krögare, skulle härefter
un-derstå sig att handla med ryssar eller andra, utan alla varor
skulle härefter bjudas och säljas åt borgarne, och den fördelen
blifva hos „vår stad Viborg".
Särskildt var konungen intresserad af att de rika
kustbönderna, som visat sig vara både driftiga köpmän och dugliga
sjöfarande, skulle bosätta sig i staden och sålunda förstärka det
inhemska borgerskapet, hvars förkofran ständigt låg honom om
hjärtat. Men bönderna slogo döförat till och ansågo det ej ens
mödan värdt att svara på Gustafs uppmaningar. Då blef
konungen vred och skref till Måns Nilsson: „så kunna vi icke
annat svara därtill än att alldenstund samma sällskap äro så
styfnackade, så skulle man ock tänka till att straffa en part af
dem, att andra såge därvid. Därför synes oss likast vara att
du skickar ut något folk och låter taga en tjugu eller trettio
af det sällskap, som sådan ohörsamhet af stället kommit hafva,
vid halsen och sätta dem på någon tid där de vore förvarade,
och så skulle man med detsamma söka ut en tre eller fyra, som
de rätta kaptenerna därför varit och sådant mest förorsakat
hafva, och dem skulle man låta hugga hufvudet af, på det
andra måtte hafva där ett sky vid och lära att frukta Gud och
deras öfverhet" 2).
Hvilka än följderna må hafva blifvit af Gustafs hotelser,
det säkra är att både bondeseglation och landsköp
fortsättningsvis florerade perioden till ända. Det onda var så mycket
svårare att utrota, som regeringen icke var konsekvent i sitt
tillvägagående, särdeles beträffande seglationen till Estland,
hvilken den stundom tillät i fråga om vissa varor, hvarjämte den
såg igenom fingrarna med frälsets handel. Också borgarne
själfva gjorde sig skyldiga till slik olaga köpenskap, i det de
reste ut till bygderna med sina varor och där utbytte dem mot
landtmännens produkter. Så godt som hvarje år sakfälldes en
’) A. H. VII, 117.
’) A. H. VII, 122.
[-Landsküpmftn-nen-]
{+Landsküpmftn-
nen+} ålagda att
nytta tillstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
