Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOFÖRSAMLINGARNA. SKOLAN.
235
katolska ceremonierna afskaffades ånyo, „papisterna" fördrefvos,
och till prästalägenheterna befordrades endast sådana, som genom
studier „vid renläriga akademier" gjort sig förtjänta om den nya
religionen.
Ofvan skildrade förhållanden, då tvenne religiöst-politiska
partier sletos om väldet i kyrka och skola, kunde icke vara
egnade att befordra dessa institutioners verksamhet. Det
saknades ingalunda bland den tidens kyrkoherdar och skolrektorer
män af utmärkt lärdom och skicklighet, såsom t. ex.’— förutom
ofvannämnde Johan Læistius — Christianus Bartoldi, som kallas
„insignis laude magister" och Nicolaus Magni, om hvilken det
heter att han varit en prydnad för sin kateder. Men redan den
omständigheten att Viborg, ehuru utgörande ett eget stift, likväl
under en lång tid saknade själfständig organisation, verkade i
hög grad hämmande på det kyrkliga lifvets utveckling. Det
viborgska domkapitlet blef under denna tid aldrig fullständigt
organiseradt, om det öfver hufvud fanns till annorlunda än
till namnet. Det omtalas väl några gånger i tidens handlingar,
men utan någon antydan om dess sammansättning, än mindre
om dess verksamhet. Kyrkans ekonomi vanvårdades. 168B heter
det väl, at.t predikanten vid Karjaportsklostret skulle vara
syssloman för alla kyrkor i staden, och 1594 nämnes en kyrkovärd,
herr Hans Henrici. Men först 1616 tillsattes en särskild
kyrkoföreståndare och æconomu8 templi. Senare klagades emellertid att
kyrkans efter reduktionen kvarblifna gods blifvit förskingrade, „enär
ingen på kyrkans vägnar till fyllest vakat".
Emellertid ökades de kyrkliga församlingarnas antal
under perioden med tvenne. Såsom nämndes höllos, troligen från
1674 till periodens slut, af en särskild predikant gudstjänster i
det gamla gråmunkeklostret för den finska befolkningen i
Vallén. Och tio år senare nämnes vid sidan af den gamla
slottsförsamlingen en ny församling i förstaden Siikaniemi, hvars
pastor kallades än »kyrkoherde på Viborgs slott och dess
förstad Siikaniemi", än »kyrkoherde vid slottet uti Siikaniemi
kapell".
Huru det förhöll sig med stadens skolväsende under perioden,
är icke fullt klart. Att staden under medeltiden haft en egen
skola, har i det föregående framhållits. Huruvida nu denna
anstalt såsom sådan kom att fortsätta sin verksamhet under de
förändrade förhållanden reformationen danat, är osäkert.
Åtminstone utgick ej skolmästarens lön ur stadskassan längre än
16
[-KyrkofSrsam-lingarna.-]
{+KyrkofSrsam-
lingarna.+}
Skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>