Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28*5
till år 1568. Måhända hade staten vid denna tid öfvertagit
vården om läroanstalten eller ersatt den gamla skolan med en ny.
Säkert är att den numera bekostade underhållet af såväl skola
som pedagog.
Såsom belägen i en stiftsstad och invid en domkyrka hade
den viborgska skolan bort erhålla rang af katedralskola med
rätt att dimittera prästkandidater. Men den synes dock ej förr
än under periodens allra sista tider, då protestantismens seger
redan var afgjord, blifvit fullt utbildad för sin nya bestämmelse.
Först 1607 förseddes skolan med en teologielektor, hvars uppgift
främst torde varit att utbilda prästmän för det nya stiftet.
Härmed synes läroverket hafva blifvit en mindre eller 5-klassig
katedralskola1 ).
Skolsederna voro ännu desamma som under medeltiden.
Intagningen af nya elever skedde med högtidliga ceremonier,
hvarvid flere af de äldre alumnerna »presenterade sig såsom biskopar,
klädda i hvita kläder med en biskopsspira af trä målad samt
en af papper gjord och målad biskopsmössa". Huru mödosam
vandringen på lärdomens stig dåförtiden var, framgår bl. a. däraf
att Jakob Tolja, som emellertid ej torde varit någon svag elev,
måste sitta hela 17 år på skolbänken och sedan ytterligare behöfde
en rundlig tid för att fullkomna sina studier i Tyskland. Att
skolmästarne — om ock, såsom redan framhållits, lysande undantag
funnos, såsom en Læistius, en Christianus Bartoldi, en Nicolaus
Magni — icke alltid måtte varit synnerliga mönsterpedagoger,
synes framgå af uttrycket i Gustaf Adolfs åt skolmästaren
Hen-ricus Martini 1616 gifna fullmakt, hvari det heter „att han skall
vakta sig för dryck och svärmeri, så att han ej ger sina disciplar
ondt exempel."
En omständighet, sotn mycket hindrade studiernas
uppblomstring, var det s. k. »djäknerappandet" d.. v. s.
elevernas bortförande från skolan för att användas såsom skrifvare
och kanslister vid de administrativa verken. 1555 om hösten
tog sålunda Gustaf Fincke en elev Kanutus Theobaldi »med
våld" till slottet och fordrade följande året att ytterligare några
djäknar skulle sändas åt honom till Nyslott. Det fanns likväl
då vid Viborgs skolstuga en pedagog — ovisst om ban var
’) K. R. Melander: Muutaina tieto Viipurin koulusla 16-sataluvun
alku-puolella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
