Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS UTSEENDE FÖRE REGULARITETEN.
257
ostenlagda gatan eller gränden, som ej lämnade öppen utsikt åt
något håll, slingrade sig likt en bygränd fram mellan låga stugor,
försedda med små pergamentfönster och stundom prydda af någon
oformlig handtverkarskylt, mellan uthus, som åt gatan
presenterade enformiga blindväggar, mellan plank och gärdesgårdar,
bakom hvilka hummelstörar och „vädergäddornas"
torkningsställningar stucko fram. Midt i denna landtliga omgifning reste sig
emellertid här och där ett af dessa egendomliga medeltida
stenhus, hvilkas högt belägna små oregelbundna fönster liknade
skottgluggar och hvilkas mot gatan vettande svarta källardörrar
ledde till stora förrådsrum, liksom ville man där förvara
proviant för långvariga belägringar. 1500-talets nya
envåningssten-hus åter, antingen de voro uppförda i skydd bakom vallarna,
såsom huset i hörnet af Vattenports- och Norra Vallgatorna, eller
på bergklackarna, likt det på Karjaportsgatan 6, voro merendels
byggda såsom låga baracker, för att ej alltför* mycket blifva
utsatta för fiendens kulor. Utan afseende på symmetri och
arkitektonisk utstyrsel tjänade alla dessa stenhus af äldre och yngre
datum på samma gång till boning och försvar. Allt i staden
var snedt, krokigt och oregelbundet, i allt kunde man spåra
en blandning af landtlig enkelhet och den järnhårda
nödvändighetens tvång. Allt detta var delvis följden däraf att staden
uppstått och utvecklats såsom ett bihang till slottet.
Men nu, då borgen i hufvudsak spelat ut sin roll och staden
började lefva sitt eget lif, förvandlades den liksom genom ett
trollslag från sin forna enkelhet till en handelsstad i 1600-talets
stil med raka gator och prydliga stenhus. Denna förändring,
den mest storartade, som timat i Viborg ända sedan dess
grundläggning, var ett resultat såväl af regeringens och
myndigheternas oaflåtliga bemödanden *), som ock af borgerskapets genom
näringarnas blomstring nyvunna kraft och själfmedvetande. Dess
genomförande underlättades och påskyndades därjämte genom
tvenne händelser, hvilka, så olycksdigra de än voro, ledde
tankarna på nödvändigheten af en bättre byggnadsordnings
införande i staden.
Två stora eldsvådor hade den 13 oktober 1627 och den 27
maj 1628 ödelagt så godt som hela staden. Den förra förstörde
’) Redan 1623 utnämndes män att förestå stadsens bvggningar, samt att
rannsaka, hvilka som hafva byggt deras gator och täckt, deras hus med mull, såsom ock
mana uppå, att hvar och en gör och håller derå» gator rena.
Eldsvådorna
1637 och 1628.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
