Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVÅRIGHETERNA VID REGULARITETENS GENOMFÖRANDE.
261
Andreasgatan, ett namn, som dock småningom ersattes af
benämningen Yaktklocksgatan, enär den på sin högsta punkt passerade
tätt förbi det gamla Vakttornet, den sista kvarlefvan af stadens
medeltida rådhus. Den sydligaste långgatan slutligen drogs äfven
genom för det mesta tätt bebyggda tomter, gående från
Håkansporten förbi Svartmunkeklostret till det gamla Rådstornet, nu
finska klockstapeln på mellanmuren.
Vid de nya tvärgatornas uppgående iakttogos så tillvida
terrängförhållandena, att man för att undvika de brantaste bergen
lät de tre mellersta — Vattenports-, Nyports- och
Gråmunkegatorna — turvis ändas vid Drottninggatan, medan endast de
två yttersta, Biskops- och Svartmunkegatorna, såsom genomlöpande
jämnare trakter, fortsattes i en sträckning genom hela staden.
Lägga vi härtill, att det gamla oformliga torget nu skulle helt
och hållet omdanas och få en modern rektangulär omkrets —
så hafva vi angifvit hufvuddragen af den nya stadsplanen, som
först gaf Viborg det topografiska utseende, som staden ännu i
denna stund eger. Först i och med regularitetens genomförande
skulle det medeltida Viborg försvinna och det moderna taga
sin början.
Men det var lättare sagdt än gjordt att tvinga in i nya
former hvad seklerna danat. Vi kunna knappt bilda oss en
föreställning om de svårigheter den tidens viborgare hade att
utstå vid regularitetens genomförande. Detta storverk blef helt
visst möjligt endast därigenom, att dess utförande inföll under
en af stadens i materiellt hänseende mest lysande epoker. Det
är väl sant, att de flesta byggnaderna i den gamla staden voro
enkla trästugor, som ej ens efter den tidens måttstock kunde
hafva något synnerligt högt värde. Men i de flesta fall voro de
försedda med dyrbara stenkällare, hvilka med sin utrustning af
hvalf och rännor voro af oskattbart värde. Källarna voro —
hette det — för sina egare „kostbarare än själfva slottet."
Tomterna åter, som sedan hedenhös gått i arf från led till led, voro
flerstädes så små, att de helt och hållet uppslukades af en ny
gata, och det var ingalunda för egaren likgiltigt hvar och huru
han bekom vederlag för sin exproprierade jord. Lägger man
till allt detta alla de kostnader, som åsamkades gårdsegarne
genom nedrifningen af de gamla och uppförandet af de nya husen,
genom gatornas försättande i användbart skick m. m., kunna vi
finna att de nogsamt hade skäl till sin klagan, att den skada de
Sv&rlghotema
vid •
reguUrite-tens utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
