- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
262

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

nu ledo genom regulariteten öfvergick allt hvad de lidit genom
branden.

Också supplicerade de gång på gång hos regeringen om
hjälp och bistånd vid detta jätteföretags verkställande, äfvensom
om understöd för dem, som därpå lidit skada. Då man på högsta
ort väl insåg att verket, om det skulle bedrifvas med helst
någon kraft, verkligen öfversteg borgerskapets förmåga,
förunnades staden, företrädesvis för byggnadsändamål, 20/3 1638 den
inbringande tolagen ’) äfvensom fjärdedelen, 1645 tredjedelen, af
den i staden fallande accisen, hvarjämte dess årliga kontribution
1640 nedsattes för tvenne äfvensom 1642 ytterligare för tvenne
år2). Men trots alla dessa inkomster, som nu kunde användas
till vederlag åt dem, som lidit förluster, äfvensom till
arbetslöner vid regleringen, var och förblef dock uppgiften så
tryo-kande, att borgerskapet slutligen anhöll, att hela verket skulle
inställas och att „H. K. M. nådigst ville med ytterligare
rifnin-gar framdeles denna staden förskona". K. M. beordrade då
landshöfdingen att rannsaka en hvars skada och lofvade tänka på
medel till dess vedergällande samt gaf slutligen 1646 en
försäkran, att ingen vidare rifning vore att förvänta, dock under
förutsättning att „den redan utstakade planen skulle utföras."

Själfva „gaturifningen" begynte redan 1638, öfvergående så
småningom såväl gamla staden som Vallén, öfveruppsikten
därvid hade åtminstone tidtals förenämnda ingeniör Anders
Torstensson, hvarjämte arbetet å stadens sida öfvervakades af
byggnings-borgmästaren och en särskild byggnadsnämnd, hvars medlemmar
voro: Peter Holtgref, Klas Thun och Sunik Holst3). Alla
oregelbundenheter i byggnadssättet skulle afskaffas, dock skulle
„icke några synnerliga stenhus blifva förmedelst denna
förändring rörde", en bestämning, som räddat stadens medeltida
byggnader till vår tid4). Landtmätaren Anders Streng uppmätte
gator och tomter, angaf de förras sträckning förmedels snören
och utmärkte de senares läge genom i jorden nedslagna pålar.
En massa arbetare drog åter till staden, liksom förut under

’) Kongl, brefvet. 1638.

’) Kongl, brefvet */» 1642. Den "/, 1642 hade regeringen ock resolverat, att
de borgare, hvilka fingo behålla sina hus och gårdar, skulle bispringa de andra,
som förlorat sina, — en uppmaning, som sannolikt ej ledde till någon påföljd.

s) 1650—1652 var borgmästaren Johan Cröell „öfver bvggningarna förordnad".

*) Handling i afskrift öfverlämnad ät författaren af Dr P. Nordmann.

Regularite
tsar-betets begynnelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free