Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIIKANIEMI FÖRSTAD.
285
det icke mera varit fråga om förstadens slopande, vidare än för
den händelse „krigsnöd skulle tvinga därtill".
Så kom regularitetsfrågan. „Hvar och en" — heter det 1644
— „hafver efter sitt godtycke härtill på Siikaniemi fått sina
hus-byggningar uppsätta, men nu har rätten en ordning fatta låtit,
att ingen må hafva makt uppsätta något visthus, vedarum eller
annan byggning, hvarken på Siikaniemi eller bak Karjaporten,
utan borgmästare och råds konsens och tillstånd" 1). En ny
stadsplan fastställdes och bragtes så småningom till utförande. Enligt
denna plan, som dock ej torde blifvit alldeles strikte följd, skulle
förstaden bort följa sjöstranden åt — till vänster om nuvarande
vägen till viborgska förstaden — äfvensom upptaga hela
Terva-niemi udde. 1638 bestod Siikaniemi af inalles 275 gärdar.
Bebodd som den var af åtskilliga tjänstemän och
ståndspersoner var Siikaniemi en förstad, som 1600-talets Viborg
ingalunda behöfde skämmas för, trots Paul Moijs mindre fördelaktiga
yttranden om densamma. Strax invid broändan fanns ett litet
stenhus, uppfördt af murmästaren Gert Holtgref och sedermera
öfvergånget i rådman Babbes ego. Gatorna voro snörräta och
till största delen stenlagda, och det lilla torget, invid hvilket den
på sin tid ansedde råd- och riksdagsmannen Anders Johansson
bodde, prydligt och rent. Förstadens stolthet var dock dess nya
kyrka, som 1664, trots det motstånd dess uppförande från visst
håll rönt, blifvit färdig och högtidligen invigd. Det var en
liten, rödmålad träkyrka, som t. o. m. var försedd med orgel,
något som den vida talrikare finska församlingen ej förmått skaffa
sig. Kyrkan stod fritt för sig — ungefär halfvägs emellan
nuvarande Kron St. Änne och Viborgska förstaden — och var
omgifven af en kyrkogård med staket. 2)
De ofta rödmålade byggnaderna med sina mullbänkar för
fönstren, de talrika kål- och kryddgårdarna gåfvo förstaden ett
landtligt och fridfullt utseende, som ingalunda försämrades af de
talrika väderkvarnarna på Tervaniemi udde äfvensom på berget,
där Johan HI:s blockhus fordom stått. I dess norra del gentemot
slottet fanns en gammal ruddamm, måhända ett minne från Karl
grunden nästan nog såsom staden donerad. Det hette om därvarande gårdar, att de
»lågo på kronans och stadens grund». (R. p. ’/, 1097). 170<> säges om en gård:
-grunden är stadens och inga uppbud kunna ske».
’) R. p. ♦/„ 1644.
’) Lagus: Ur Viborgs historia, sidd. 150 och 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
