Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
efter tio års begrundande ]) 1694 utfärdades, snarare minskade
än ökade lönerna2), ehuru tjänstemännen nu i följd af att deras
antal minskats fingo mera arbete.
Trots all klagan torde ej heller rådets löneförmåner varit
alldeles dåliga, eftersom tjänsterna i allmänhet synas hafva
varit efterfikade. Om magistratsledamöterna något år ej fingo ut sina
löner eller ställdes på halft gage, och om deras handel ock stundom
led afbräck i följd af deras uppvaktande vid rätten, hade de i
dess ställe beredt sig förmåner, som voro tillräckliga att ersätta
smärre förluster. De tillgodosågo sig med relativt större andel
i tjäruhandeln än andra köpmän hade3). De delade sig emellan
de enligt stadens källarefrihet tullfritt införda dryckerna, hvilka
sedan för deras räkning med stor vinst försåldes på stadskällaren.
Om det något år undantagsvis hände att där blef något
öfverskott i kassan, sedan stadsbetjäntes löner och andra utgifter
er-lagts, fördelade de detsamma sig emellan — tills detta genom
1694 års stat blef dem förbjudet och det stadgades, att hvarje
öfverskott, som möjligen i stadskassan kunde uppstå, skulle
återbäras till kronan.
Rådets administrativa befogenhet var ganska stor, helst det
ännu ej hade någon motvikt i de »äldstes" institution, som —
någon gång nämnd — tillsvidare innebar blott ett bisittarskap vid
taxeringarna. Rådet hade eller tog sig rätt att utfärda
„ordi-nanser" och förordningar rörande stadens förvaltning, politi och
näringar, som ofta buro vittne om stor egenmäktighet — ja det
tillät sig stundom att i sina åtgärder trotsa ej blott
landshöfdingen utan t. o. m. själfva K. M:s befallningar, t. ex. då det
motsatte sig Klas Thesleffs introduktion i kyrkoherdevärdigheten.
’) 1683 hade H. K. M. beordrat statskontoret att företaga frågan om
fastställande af stat för Viborg. Då därpå emellertid ej afhördes någon resolution,
anhöll borgerskapet 1693 om slutlig stadfästelse af det inlämnade förslaget och att den
reducerade tolagen måtte staden återställas eller, om det ej ske kunde, tolagen då
höjas till dubbel, hvaraf staden finge åtnjuta hälften.
J) Enligt 1694-års stat hade: justitieborgmästaren 600, handelsborgmästaren
100, 6 rådmän 120 enhvar, en rådman, som presiderade på kämnärkammaren 200,
sekreteraren 240, bokhållaren 200, stadsfogden 66: 21’/». (5 stadstjänare 33 ’/, enhvar,
4 mätare 10 enhvar, 2 trumslagare 13 ’/, hvardera, fiskalen 50 daler s. m.
J) 1(553 sade Rosencröell att enligt kontrakt honom tillkom 1,000 tnr tjära för
året. 1702 hade, enligt tjärrepartition, justitieborgmästaren 200 och
handelsborgmästaren 1,603 tnr, hvilket sistnämnda var det största kvantum, som någon öfver
hufvud hade sig tillagdt.
Rådets
administrativa befogenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
