Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
versen1); 1674 en borgare för dråp efter Guds och världslig lag,
nämligen Genesis 9 kap. 6 vers och Leviticus 24 kap. 17 vers
att mista lifvet2) o. s. v. Däremot talas icke vidare vare sig
om mansbot eller edgärdsmän, hvilka ock enligt Kristinas
förordning 18/b 1653 ej vidare skulle få prestera „juramentum
veritatis".
De ådömda straffen voro merendels mycket grymma. 1685
dömdes några formän, som ej lydt borgmästarens befallning, att
sitta tre timmar på trähästen — ett mycket fruktadt
straffredskap. Själfva borgmästaren Cröell blef engång dömd „att sitta
på lemmen" — såsom detta pinoinstrument kallades. „Gatloppet"
var det vanligaste straffet för tjufnad och rån. Exekutionen skulle
verkställas af formännen, timmermännen och andra af det lägre
borgerskapet. Sålunda antyddes t. ex. 16/3 1707 genom trumslag
gemene man att vid laga vite infinna sig till den 18 kl. 8 på
rådhuset att förrätta exekution af de en tjuf pålagda gatloppen.
Delikventen skulle springa sju gånger emellan 50 par. Dessa
förrättningar synas utförts på själfva rådstutorget, medan
däremot afrättningarna värkställdes på Valltorget eller Siikaniemi
Ribacken eller ock i Pantsarlaks, där i närheten af bödelns
bostad galgen var uppställd.
Rådet, hvars ledamöter kallade sig ^senatorer," hade —
såsom vi sett — stor makt, och denna hade kunnat vara ännu
större, om det ej försvagat sig genom inre split och tvedräkt.
I allmänhet rådde nämligen i det viborgska rådet på 1600-talet
stor oenighet, hvilken delvis hade sin grund i de partistrider,
som på denna tid söndersleto borgerskapet, men ofta också
härrörde endast af mer eller mindre privata orsaker. Särdeles
häftigt rasade stridigheterna inom rådet under de svenska
borg-mästarne Plantins och Lifmans tid.
Mot den förre reste sig Johan Cröell, hvilken — såsom vi
strax få se — redan tidigare gjort sig känd som agitator och
folkledare och nu, själf blefven borgmästare på grund af kunglig
fullmakt, sökte göra ställningen omöjlig för Plantin och hans
svenska anhängare i rådet, borgmästaren Menschever och
sekreteraren Javelinus. Cröell, som sade sig tacka Gud för det han
icke var någon ryss eller turk utan en bofast man i staden, där
’) Viborgs sockens ting */4 1649.
’) R. p. "/, 1674.
Straffen.
Rådets inre
strider.
Cröell mot
Plantin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
