- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
375

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375

åt gästerna och låtit dem dricka hela natten, till 40 ^ böter
för brott emot krögeriordinansen, och till lika mycket, emedan
han, ehuru en prästman, som bort vara andra till föredöme,
likväl hela böndagsnatten hållit krog 1648 anklagades likaså
Mårten Mums för det han sålt en kanna spanskt åt
kyrkoherden Tolja och bötfälldes, oaktadt han ursäktade sig därmed
att han sändt vinet endast som en gengåfva för färsk fisk, som
prosten honom presenterat. 1682 blef handlanden Steckman
likaledes fälld för det han vid Thauvonius’ rektorskalas i ett falskt
„fla8kfoder" för dennes räkning lämnat tre kannor franskt vin åt
en gymnasist, som emellertid haft oturen att på gatan möta
fiskalen.

Men ehuru magistraten med argusögon sökte bevaka sitt
dyrbara monopol, fick den dock en konkurrent. Antoni Borchardt,
som under ryska kriget gjort kronan stora försträckningar, fick
1660 af regeringen privilegium att i sitt nya stenhus försälja
utländska drycker, helst det allmänt klagades att vinet på
stadskällaren var dåligt och dyrt2). Förgäfves hade magistraten,
som anat oråd, redan 1657 under försäkran att den alltid
in-förskrifvit de bästa drycker, som i Lybeck och Amsterdam
funnos att tillgå, anhållit om skydd för sitt källarprivilegium. Det
hjälpte ej, Borchardt fick också sitt privilegium 30/3 1660, hvilket
han därtill egenmäktigt sökte förbättra genom att äfven idka
„skänkeri" i sin andra gård och hålla försäljning vid Lappstrands
marknader. Borchardts källare tog emellertid snart vinsten af
stadskällaren och räknade sina bästa kunder bland officerarne.
Herrarna i rådet besökte den naturligtvis icke. Efter en förrättning
hos tullnären Piper yttrade borgmästaren Hans Schmidt på skämt
åt denne: „ja, svåger, vi ha haft omak och därpå borde följa en
kanna vin". Då Piper härtill svarade: „så kommen då på Antoni
källare", genmälde Schmidt: „nej, vi hafva ock vin på
stadskällaren, på Anthoni källare gå vi intet" ’).

’) Rp. */j 1035. Dessutom skulle hans kvarblifna viner konfiskeras för
hospitalet.

*) iÆndshöfdingeskrifvelserna. Erik Kruse till K. M. "/, 1(>58.

8) Äfven gästgifvarne hade rätt att tillhandahälla resande vin och andra
drycker. Förut hade — såsom tidigare nämnts — borgerskapet själft »hållit gästning»,
en skyldighet som alltid ansetts såsom ett svårt onus. Det hade då icke sällan
händt att förnäma resande, som hade magistratens anvisning på logis, fingo resa från
den ena borgaren till ilen andra utan att få tak öfver hufvudet, emedan värdarna

Borchardts
kullar©.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free