- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
378

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

privilegierats, lemnades åt dem att bestämma öfver dessa
bränneriet tillverkningskvanta, hvarjämte det stadgades att några
nya sådana ej vidare finge inrättas. Enligt 1663 års förordning
skulle de viborgska beckbrännerierna ej få tillverka mer än 120
läster beck årligen. 1668 ville direktionen t. o. m. på en tid
förbjuda all enskild beckbränning, ehuru saken sedan, genom
regeringens mellankomst, ordnades så, att viborgarne väl ej fingo
bränna något för egen räkning, men väl emottaga kompaniets
gamla tjära till bränning. Senare frigafs väl beckbränningen
åter, men vann icke mera samma betydelse som förut. 1693
voro i Viborg inalles tio „beckkittlar" i verksamhet, de flesta
sannolikt belägna på Myllysaari, en del ock på stränderna af
Slottsholmen 1).

Mot slutet af perioden nämnes i staden också ett
tobaksspinneri, anlagd t af Henrik Haveman, och omtaladt sedan 1692,
då i staden äfven förekom en tobaksspinnare, som troligen var
anstäld vid sagda fabrik. Slutligen må här äfven nämnas att
regeringen 1699 frågade af landshöfdingen, huruvida några
sidenmanufakturer kunde inrättas i Viborg, hvartill Lindhjelm
svarade, att man därstädes ej hade råd till slik fabriks anläggning.
Alla som hade sidenkläder, hade dem från Stockholm, och han
menade att varans anskaffande lämpligast kunde lemnas i
kommission åt någon köpman, hvilket regeringen dock fann vara
opraktiskt.

Lägga vi till ofvannämnda inrättningar stadens gamla
tegelbruk på Revonhäntä, hvilket under perioden vanligen för
stadskassans räkning utarrenderades åt enskilda, hafva vi nämnt
samtliga invid själfva Viborg belägna staden eller enskilda borgare
tillhöriga industriella verk.

Slutligen må här ock nämnas följande sedan gammalt af
kronan vid staden underhållna fabriker: »faktoriet", d. v. s.
gevärsfaktoriet, omtaladt 1634 och 1638, hvartill den i slutet af
föregående period under klensmeden Baltzar Meijers ledning
påbegynta tillverkningen af rör eller byssor på 1630-talet
utvecklat sig 2), ^krutbruket" 3), omnämndt 1650, hvarmed troligen bör

’) Dessa egdes af: Peter Ruuth, Osenbryggs enka, Ernst Berg, Nils Ranström.
Herman Harrius’ enka, Antoni Priem (2), Henrik Haveman (2), Johan von Borgen.

*) 1034 nämnes inrättningen under namn af ..Viborgs faktoriet’". 1C34 Srs
hufvudbok, fol. 225. ]t>38 rekvirerades frfln faktoriet 24 musköter för kronans räkning.

’) R. p. "/»

Tobaksfabrik
m. m.

Kronans
„ge-vHrafaktori" och
..krutbruk".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free