Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
industrin. 877
och kronans samt stadens rättighet uti accisen icke som sig bör
kan iakttagas, enär alltför måoga sådan handtering bruka",
återgick man snart igen till tillsättandet af särskilda krögare, hvilka
tillförsäkrades skydd mot andras konkurrens *). Men särdeles
köpmännen höllo på att krögeriet var en stadsmannanäring, som
ej borde bindas, och idkade fortfarande isynnerhet ölförsäljning, i
anledning hvaraf de ofta råkade i kollision med myndigheterna 2).
Lönnkrogar florerade ock ständigt, särdeles i Vallen och på
Tervaniemi, ty ej heller småborgarne ville låta sig betagas sin
rätt att förmedelst krögeri söka sin näring. Vi blifva framdeles
i tillfälle att se, huru frågan om denna närings ordnande under
den följande perioden gaf anledning till svåra slitningar inom
borgerskapet.
Men vi skola redan öfvergå till stadens andra näringar.
Bland dem intogo, närmast handeln, manufakturerna och
handt-verket främsta rummet. Också på dem tiyckte
merkantilsystemet sin prägel. Likasom handeln var noga fördelad emellan
stapel- och uppstäder och, inom städerna, parterad emellan
köpmän och krämare, likaså rådde det äfven en sträng
arbetsfördelning inom industrin och handtverket, med noggrannt
utestängande af alla dem, som ej blifvit vederbörligen till yrket
berättigade.
Dock vinnlade man sig mycket under denna period också
om dessa näringars befordrande, och det är egentligen ifrån
denna tid man kan tala om en börjande industri i Viborg. De
viktigaste industriella inrättningarna i eller hellre invid staden
voro beckbrännerierna. De daterade sig troligen från den tid,
då tjärhandeln först nådde sitt stora uppsving. 1642
uppmanade regeringen särskildt borgerskapet att vinnlägga sig om goda
beckbränneriers inrättande 3). Men när sedan tjärukompanierna
’) 1. c.
*) Den 18/, 1699 anklagades t. ex. handlandena Petter Köning, Jockim
Boisman och Jurgen Wulffert för olaga ölförsäljning. K. p. af sagda dato. — Den "/»1699
hade rådet ånyo utfärdat förordning om vissa krögare, som lwrde hafva särskildt
tillstånd, och dft Boisman åter lteträdts med olofligt ölsäljande, dömdes han till
40 d b. m. böter, »enär krögeriet ej som en borgerlig näring kan eller må anses».
Rp. "/, 1701.
’) 1(547 anhöll Stockholms köpmannen Henrik Spiring hos magistraten att fä
inrätta ett becksjuderi i Viborg, men rådet svarade att beekbriinneriet vore ett verk,
hvaraf edsvurne borgare böra hafva sin näring, och afslog hans l>egäran för så vidt
han ej ville såsom borgare nedsätta sig i V i borg. 11. p. */3 1647.
Indrotrm.
[-Beckbrännerierna.-]
{+Beckbränne-
rierna.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
