Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
kommit på vågen och värderats. Den ena bagaren skalle endast
få baka rågbröd, den andra hvetebröd, o. s. v. I händelse
bryggare eller slaktare försummade sin plikt i afseende å stadens
providering, ådrogo de sig stränga uppsträckningar och böter,
eller afskedades helt och hållet från ämbetet. Då 1652 särskilda
handtverkare klagat, att de ej i „ganska staden" kunde få köpa
öl vare sig tunntals hos bryggaren eller kanntals hos krögaren,
^hvarför de för deras gesällers gnaggs skull måste på
stadskällaren köpa dyrt lybskt öl, enär vatten att dricka allt för ett
faller dem förtretligt", så anställdes sträng rafistulering med
vederbörande, och samtliga bryggare och krögare fingo plikta 40 ^
för försummelse i ämbetet. Ofta förständigades äfven slaktarna
vid vite att hålla godt kött till salu särdeles till helgdagarna,
och då de likväl gjorde sig skyldiga till försummelse, ålades de
att i tur vissa dagar i veckan sörja för stadens providerande.
Hvad allmänheten beträffar, var den ständigt utsatt för
trakasserier med alla möjliga bryggeriuppsyningsmän ’),
bränneri-besökare och slakteriinspektörer. 1660 anklagades Joakim
Zit-ting såsom misstänkt för hembryggeri, „emedan hos honom
alltid dracks, men han aldrig förnams köpa öl, hvarken tunnetals
hos bryggaren eller kannetals hos krögaren, än mindre själf låta
i stadens bryggehus något brygga". 1651 dömdes arklimästaren
i Vallen till 40 böter, emedan hans söner, som giugo i
skolan och med deras sjungande samlat sig en tunna malt, däraf
under fadrens frånvaro låtit „göra dricka åt sig". Lektorn
Bar-toldus Lacmannus pliktfälldes för det han „sölat sig med
kit-telbryggeri", d. v. s. bryggt hemma, trots han till sitt försvar
framhöll, att han hvarken hos bryggarue eller krögarne kunnat
få sådan dryck, som hans natur draga kunde. 1651 anklagades
Tönnis Skult för brännvinsbränning, enär en stadstjänare, som
besökte honom „tyckte att där luktade honom brännvinsdrank i
näsan". 1657 anklagades en bysseskytt för att han hemma
bränt brännvin, oaktadt han betalt accisen och bränningen
misslyckats, så att han icke bekommit en droppe brännvin. 1670
antastades tre personer för det de tillsammans köpt ett slaktnöt,
slaktat det hemma och delat köttet sinsemellan. Samma år
’) Den nva bryggeriordningen väckte till en början mycken ovilja i staden.
De förmögnare, som egde landtgärdar, kringgingo förordningen sä, att de läto brygga
på landet och sedan föra brygden till staden, hvarigenom de sluppo med blotta
porttullens erläggande. Detta förbjöds dem emellertid "/, 1050 af Per Rraho,
Trakasserier för
accisens skull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
