Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
gagnades till mulbete, medan hemmanen i de aflägsnare byarna
besattes med räntebetalande landbönder. Men också på den
närmare belägna marken tillsatte rådet torpare och backstugusittare,
hvilkas räntor synas tillfallit borgmästare och råd. Helt nära
staden funnos t. ex. torpen Tepana, Ojatikko, Kotoineu,
Bevon-häntä och Kynnäpää eller Papulansalmi äfvensom åt väster —
såsom redan nämndes — Neitsytniemi.
Följden af denna torparregim var emellertid, att mulbetet
snart blef alldeles för snäft. 1686 klagade borgerskapet att
„borgmästare och råd slagit under sig allt stadens mulbete och
besatt det med deras torpare och inhysesfolk", så att stadens
boskap hade blott „klippor" att tillgå, ehuru för hvar ko måste
betalas 6 mark k. m. i mulbetespenningar. Begeringen
resolverade väl, att landshöfdingen skulle tillse att borgmästare och råd
icke enskildt åtnjuta stadens mulbete, som är borgerskapet
allmänt ärnadt och förundt, men någon afhysning af torparne
torde dock icke kommit ifråga, enär ännu vid slutet af perioden
sådana, på Karjaportssidan funnos icke mindre än 16 stycken,
9 på högra och 7 på vänstra sidan om den till Nyenskans (St.
Petersburg) ledande vägen.
I alla händelser utgjorde boskapsskötseln l) och jordbruket
viktiga faktorer i stadens näringslif på 1600-talet. 1638 funnos
i staden 427 kor, 334 hästar, 132 svin 2), 50 får och 11 getter.
På ödeslandet hade borgarne upptagit en hel mängd
humlegårdar och kåltäppor, för hvilka „tomtören" erlades till staden.
Många borgare egde ock egna hemman i närheten af staden och
de boskapsegare, som ej hade sådana, hyrde sig till
höbärgningstiden ängslotter af bönderna. Den 3/7 1653 heter det att nästan
allt folk dragit till landet att bärga hö. Ganska allmänt
sysselsatte man sig också ännu med fiske. På 1680-talet hade råd-
1 1035 hade boskapsstocken utgjorts af 442 kora). 257 hästar b), 88 svin c), 90
1:1 r <1) och 7 getter c),
a) hvaraf i staden Ho, i Vallén 120, i 1’antsarlax 33, i Siikaniemi 203
b) „ .. 107. „ 09, „ 10, .. 05
e) .. .. 57, „ 22, ., 2, .. 7
d) .. ., 32, ., 31, ,. 4, „ 23
el ,. ., t. .. 2. .. —, ,. 1.
5) Om vä ren anslogs med trumman att svinen pä bestämd dag skulle utföras
frän stilden, vid fara att Ixkleln eljes skulle hafva makt att taga och l>ehälla hvarje
svin, foin därefter anträffades i Stadeli eller Vallen.
Boskapsstocken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
