Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
stadens Siikaniemi område och »lilla ladugårdslandet", enär
kommendanten Peter ßidder, som arrenderat den sistnämnda
ladugården, tog lottfisk af notvarpen vid Neitsytniemi udde.
Borgmästare och råd ansågo bemälda udde ligga under staden, „af
det skäl att själfva norra förstaden är byggd på samma land och
udd och ingen åtskillnad vara emellan de platser, som nu
bebyggda äro, och denna därhos liggande Neitsytniemi". K. M.
hade — menade de — allernådigst tillåtit staden till utrymme
hela Siikaniemi, förutom det som kommer under ladugårdsåkern,
likasom också stadens Siikaniemi kyrka stod på den delen af
Siikaniemi, som kommendanten nu ville draga under ladugården.
Det berodde blott på förriga borgmästare och råds försummelse
att staden ej tidigare häfdat sin rätt till udden. Men då
särskilda vittnen intygade, att landshöfdingarna, som haft
ladugården under arrende, städse upptagit lottfisk vid Neitsytniemi,
resolverade rätten att, »ehuruväl det synes likmätigt att denna
odugliga udden Neitsytniemi måtte ock vara tillika med hela
Siikaniemi, förutom ladugårdsåkern och Slottsholmen, af K. M.
förundt under staden till dess utvidgande", ingeu förändring
likväl häruti kunde göras mot det som af ålder brukligt varit,
helst borgmästare och råd icke kunnat uppvisa några laga skäl
för sitt yrkande ’). Såsom vi redan nämnt hindrade detta
emellertid icke staden att senare på udden »plantera en torpare" -).
Sin donationsjord tillgodogjorde sig staden sålunda, att den
närmast liggande marken, hvilken sedan urminnes tid varit öde, be-
’) Stranda dombok »»/. 1672.
*) Medan staden sålunda processade om den närmast liggande
„rådsmarkens’-gränser i söder oeh norr, hade den ock oafbrutet mål anhängiga mot grannania i
och till de byar, som hörde till dess aflägsnare donationsområde: 1651, 1672, 1678
och 1685 mot byamännen i Yläsomes, hvarest 1 ’/„ skatt af den donerade jorden var
totalt obefintlig och icke heller kunde utmätas af de andra hemmanen, hvilka också
eljest hade jord endast för högst 1’/» tunnas utsäde hvart; 1652, 1667, 1672, 1674
och 1678 dels mot grannarna i Storpero i anledning af någon brist i donationsjorden
äfvensom i anledning af nyttjorätten till samfällighetsskogen. dels mot Lyykvlänjärvi
by angående gränserna emellan ilc båda byalagen; 1659 oeh 1690 mot byamännen
i Yläsäiniö angående samfällighetsskogen därstädes; 1675 och 1(>83 mot Karpila bys
grannar i Hapenensaari angående rfler, 1686 mot Alasäiniö hemmans grannar i
Yli-säiniö också angående råer o. s. v. För att vinna större säkerhet och ordning i
sina egorättsförhållanden föranstaltade staden ock om laga, genom landtmätare
verkstälda jorddelningar och skiften i särskilda byalag: 1674 i Storpero. 1678 i Yläsomes
o. s. v. Till och med samfällighetsskogarna skiftades: i Storpero 1689, i Yläsäiniö
1690 o. s. v.
[-Donationsjor-dons användning.-]
{+Donationsjor-
dons använd-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
