- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
398

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

prickpenningarna ’) 337 d., stämpelpenningarna 2), ej uppburna
1691, vräkarepenningarna 3) 461 d., ballastpenningarna 4) 176 d.,
pål-, bro- och hamnpenningarnaö) 294 d., vinsten af den för
stadskassans räkning monopoliserade vedhandeln 6) 338 d.,
äfvensom Lappstrands våg- och hamnpenningar 7) 38 d. — eller
tillsammans omkring 2,000 d. s. m. 8). Tidigare hade de måhända
tidtals varit något större, och torde man öfver hufvud få anse
att de alla tillsammantagna stigit till ungefär samma belopp,
som tolagen ensam, då den utgick som högst. I 1694 års stat
nämnes dessutom „friskillingen", en frivillig afgift, som vid
tomtförsäljning erlades af köparen och säljaren. Den indirekta
beskattningen af handeln och sjöfarten torde således, under dessas
blomstringstid på 1640- och 1650-talen, hafva inbragt
stadskassan omkring 3,500 à 4,000 d. 8. m.

De intrader åter, som staden uppbar af de accis
underkastade samt handtverksnäringarna, inflöto i form af den s. k.
källarefriheten äfvensom andelar af resp. acciser. Den förstnämnda

*% 1638 med 24 öre för hvart tiotal lauter salt. De voro anslagna till mäteriets
vidmakthållande. Packarc för saltfisk, kastved, hö in. in. skulle få tillsältas enligt
resolution af 7, 1669.

’i Uppburna enligt förordnande af "/, 1635 med 4 öre s. m. ,,för hvar last
gods, som in- eller utgår i Viborg", och enligt resolution af 1638 och 1644
med 3 m. s. m. för 10 läster och så proportionaliter för mindre lästetal. Användes
ursprungligen till att upprätthålla flott-tunnor på grunden emellan Viborg och
Korsnäs äfvensom remmare vid sistnämnda ställe.

2) Upptogos enligt K. M:s förklaring af le/4 1635 för upprätthållandet af
stäm-pel- och packhuset, af allt det gods där stämpladt varder. Uppburos enligt kongl,
taxan af 1687.

■) Edsvurna tjärvräkare tillsattes i stapelstäderna 1641. De skulle granska de
inkommande tjärtunnorna såväl till rymd som innehåll, så att något förfalskadt gods
ej skulle utföras varan till ,.kladd".

*) Uppburos sannolikt redan i början af perioden och stadfästes enligt staten
af "/, 1694.

sl Uppburna enligt Per Brahes anordnande af "/, 1650 med 2 rdr för hvart
inkommande skepp samt enligt drottning Kristinas förklaring */n 1650 med 1 d. s. in.
för hvarje tiotal läster af utländska och Vt d- för dito af inhemska skepp. Upptogos
tör att hålla skeppsbron, som ofta förstördes af isgången, vid makt.

*) Enligt privilegium af 2/s 1062. Dock skulle staden enligt resolution af "/,„
1668 erlägga 6 ö. s. m. i tull för famnen.

’) Uppburos enligt resolution af "/,, 1689.

•) 1689 hade dessa poster stigit till blott 1.630 d.. 1702 utgjorde do 1,895 d.

Inkomster af de
accis
underkastade näringarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free