Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkomster af handeln och andra näringar samt jorden. 399
af dessa, k&llarefriheten x), som enligt privilegierna af 8/o 1616
och lö/4 1635 förunnats staden och ytterligare — såsom förut
blifvit nämndt — förbättrats 4/8 1653, utgjorde jämte tolagen
stadens redbaraste inkomst. Om man får beräkna totalvinsten
af denna frihet efter det arrende Plantin och Borchardt 1663
därför betalade, skulle den utgjort icke mindre än 3,000 d.,
troligen k. m. Men att döma af Hans Schmidts yttrande, att
inkomsten för rådspersonerna kunde fördubblas, om de själfva åtogo
sig besväret att införskrifva varorna, torde man få anse att den
tidtals steg vida högre, stundom måhända till samma belopp som
tolagen. Vidare egde staden att uppbära enligt resolutionerna
af 2% 1638 och 2% 1646 resp. en tredjedel och hälften —
senare dock blott en fjärdedel — af all i staden fallande
bryggeri-, bränneri- och slakteriaccis 2), äfvensom enligt resolutionen
af 4/5 1649 en tredjedel af bakugnspenningarna f). Dessa
poster utgjorde t. ex. 1691 resp. 144 och 136 d. s. m. Stadens
totalinkomst af de accis underkastade näringarna torde således i
medeltal kunna anslås, för den tid källarevinsten var som störst,
till omkring 1,500 d. s. m.
Slutligen hade staden af sin jord följande nya intrader:
räntan af de nytillkomna landbönderna, enligt jordeboken
omkring 448 d. s. m., — efter reduktionen nedgick dock totalrän-
’) Källarefriheten indrogs i anledning af uppkommet krig "/, 1047, men
återgafs 7, 1653 förbättrad, såsom förut blifvit nämndt. 1680 indrogs den ånyo, men
äterfieks snart, och ingick, ehuru modererad, i 1694 års stat. Den skulle nu utgöra
121 d. 28 ö. 16 ’/i P- 8. m. — För öfrigt är det svårt att riktigt fatta huru det egentligen
förhöll sig med denna frihet. ’*/» 1635 hette det att stadskällaren skulle njuta 50
rdr:s frihet. Af de 4/g 1653 inedgifna dryckerna skulle tullen, enligt senare uppgift,
stigit till 837 d. 21 ö. s m. Emellertid säga borgmästare och råd 1658 att de af
drottning Kristina blifvit regalcrade ined 2,000 rdr:s tullfrihet för sin källare. 1663
hade Borchardt och Plantin intagit viner in. in. för en tull af 1,507 rdr o. s. v. —
1674 värderades rådinan Moderi andel i källarefriheten till 120 d. k. m., hvilket för
det året skulle häntyda pä eu total vinst af 1,440 d. k. m.
*) Enligt förordnande af "/,, 1660 var staden däremot skyldig att af sin andel
löna accisbetjänterna äfvensom enligt d:o af "/,, 1686 att leverera tullstaketen.
Enligt förordning af "/„ 1680 fick staden ock uppbära slaktaraccis och bodpenningar
i Villmanstrand under marknadstiderna.
’) Beträffande bakugnspenningarna förordnades M/a 1642, att med dem skulle
förhållas efter riksdagsbeslutet 1638 ; 20i- 1642 att penningarna väl skulle efter
ordi-nansen beräknas, „men med de oförmögna ifrån 6 d. till 6 m. ackorderas". 51/n 16""
ålades staden att löna de betjänte, som uppbiiro bakugnspenningarna.
Inkomster af
jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
