Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
någon kommission af sina vänner bland borgerskapet och fick sin
resa betald ur stadskassan. Det rådde utan allt tvifvel stor
misshushållning med stadens medel. Regularitetens genomförande
och stadens återuppbyggande hvilade därjämte med tyngden af
en alp öfver stadskassan.
Och så började handeln plötsligt aftaga och tolagen minskas;
eldsvådorna betogo borgerskapet förmågan att betala sina
utskylder. Redan i medlet af 1660-talet hette det, att stadens
inkomster voro hälften mindre än förr, och innan man visste ordet af
rådde där stor brist i kassan. I slutet af 1660-talet måste man
konstatera, att stadskassan för det nya rådhusets uppförande
åsamkat sig en gäld af 12,000 d. s. m. Samtidigt började
tjänstemännens löner utgå allt mera oregelbundet. 1670 hade de afgångna
magistratspersonerna så »ansenliga summor att fordra, att tvenne
eller tre års stadsintrader intet därtill kunna ekviparera eller
förslå" och de, som nyss inträdt i tjänst, »måste sitt ämbete utan
lön med suckan förrätta". 1689 stego intraderna icke till mera
än 3,729 d.
Nu gällde det åter att hos K. M. ansöka om nya förmåner.
1668 anhöll staden att få lägga en gravation af ’/2 daler af 100
på varorna, 1669 att tilläggas 1 öre s. m. af hvar tunna tjära,
som kompaniet af borgerskapet emottog, men K. M., som ansåg
att staden redan erhållit tillräckliga förmåner, afslog hvardera
ansökningen, framhållande att handeln ej mera kunde
betungas, ej heller kompaniet mot sin vilja tvingas till någon extra
afgift. Då staden emellertid 1672 åter förnyade sin anhållan om
högre afgift på ut- och ingående varor, bekom den ett kort svar,
att sådant icke vore staden till nytta, »hvarför ock K. M. hade
förmodat att magistraten -sådan ansökning icke skulle hafva gjort".
I stället började nu regeringen, som till på köpet 1680
reducerade både tolagen och källarefriheten och tio år senare ännu
därtill största delen af donationsmarken, att tänka på
uppgörandet af en alldeles ny och mindre graverande aflöningsstat för
staden äfvensom på ett noggrant reglerande af dess budget.
Redan 1682 var en ny lönestat ifrågasatt, 1686 föreslog
landshöfdingen en minskning af rådspersonernas antal och "/.
1694 utkom omsider den nya staten, som, i hufvudsak
öfverensstämmande med nyssnämnda förslag, reducerade magistraten
och fastställde lönen för justitieborgmästaren till 600, för
handelsborgmästaren till 400, äfvensom för hvarje rådman till 120
d. s. m. Sekreteraren bekom 240, kämnärspreses och kassören,
1694 åjs stot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
