Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
tan af donationsjorden till 240 d. —; tomtpenningar x) från
Vallen och Siikaniemi äfvensom bodrumspenningar såväl från
staden som från Villmanstrand, utgörande t. ex. 1689 resp. 47 och
73 d.; mulbetespenningar, omkring 20 d., arrende af åkrar 9 d.,
af tegelugnen 80 d., af sågkvarnen 40 d., äfvensom af
Mylly-saari 10 d. — eller inalles i en rund summa omkring 780 d.
s. m. årligen.
Stadens samtliga säkra inkomster torde således vid medlet
af 1600-talet, då ännu inga nämnvärda band tryckte på dess
näringar, hafva stigit till 6,000 à 6,500 d. s. m. om året.
stadens utgifter. Också tyckte man sig i Viborg nu hafva det jämförelsevis
väl ställdt för sig. Röster hördes, som yrkade på att
borgerskapet ej mera, i anseende till att stadskassan nu hade medel
tillräckligt, borde graveras med någon taxering för det allmänna
och man supplicerade 1647 om margeldens indragning, hvartill
kronan likväl icke gaf sitt bifall, väl anande, att den nog ännu
skulle behöfvas. Också blef fröjden öfver de lysande inkomster
staden erhållit icke synnerligen lång. Ty i ännu högre grad än
inkomsterna, stego utgifterna. Man synes ej dragit sig för att
öka staten mer än kassan tålt. Efter en aflöningsstat, som
till-skrifvits Per Brahe och hvilken synes tillförsäkrat hvar
borgmästare 300 d. och hvar rådman 100 d. i lön, följde under
Plan-tins tid en ny, som gick lös på 3,000 d., i det
politieborgmäs-taren, som icke ansågs hinna rikta sig med handel, bekom 600
d., de öfriga borgmästarne 300 d. hvar, och likaså hvar rådman
160 d., ja — man ville 1661 t. o. m. skrufva upp lönerna till
600 d. för hvar borgmästare och 300 för hvar rådman. Från
stadskassan aflönades nu, utom de gamla tjänstemännen och
be-tjänte, såsom sekreteraren, fiskalen, stadsfogden, vaktmästaren,
vakt-karlarna o. s. v., en hel del nya: handelsuppdrifvaren,
barberaren, orgelnisten, sejarmakaren o. s. v. När någon rådsperson hade
anledning att i sina affärer resa till Stockholm, skaffade han sig
’) Tomtpenningar af Vallen oeh Siikaniemi uppbars enligt resolution af ,0/,
1030. På anhållan om l>efrielse från tomtören, resolverades "/, 1675, att efter dessa
medel äfvensom mulbetcK]>enningarna äro en stadens inkomst, så kan borgerskapet
därifrån ej bli befriadt. l)en s/7 1043 erhöll staden rätt att sälja tomterna i Vallen.
Den "/n 1686 tilläts staden taga tomtj>cnningar af kål- och humlegårdar och "/,,
1686 af alla dem, som bodde på stadens tomter. Enligt resolution af "/u 1693 skulle
också tomtören och bodrumspenningar ifrån Villmanstrand betalas till Viborg.
Enligt staten af "/» 1694 egde staden dessutom uppbära arrende för Myllysaari
äfvensom hyra för slaktarbodarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
