Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
g&rden under bar himmel. De lågo där i åtta dagar, då inge»
fanns, som skulle bestyrt om begrafningen. Slutligen kom
„död-dragaren" Hans Mjölnare, som synes haft i uppdrag att bortföra
liken, och rensade gården, hvilken emellertid af tjufvar blifvit
grundligen plundrad. Då ofta lik af personer, som dött i pesten,
begrofvos i kyrkan, bidrog detta naturligtvis mycket till
farsotens spridning.
Också de stora nödåren på 1690-talet torde starkt
decimerat stadens befolkning, ehuru källorna därom intet förmäla.
Sedan kom stora ofreden med dess upprepade hemsökelser af
sjukdom, pest och annan ofärd, lämnande efter sig djupa sår i
stadens näringslif, på hvilkas helande — såsom vi få se — mer
än en generation fick arbeta.
Detta om stadens ekonomiska och materiella utveckling under
merkantilismens tid, om borgerskapets kamp för sin timliga och
lekamliga välfärd. Det återstår oss nu att kasta en blick också
på de kyrkliga förhållandena och det andliga lifvets företeelser
i staden under samma tid. På det kyrkliga lifvets område
intog den högkyrkliga ortodoxin en plats analog med
merkantilismens på sitt område. Likasom denna ville intvinga det fria
näringslifvet i sitt konstmässigt ordnade maskineri, likaså ville
ortodoxin påtrycka det andliga lifvet sin förstenande formalism.
Vi skola egna också denna fråga ett flyktigt ögonkast.
Såsom förut är nämndt, hade de kyrkliga förhållandena i
Viborg under de liturgiska striderna, medan biskopsstiftet stod
obesatt, råkat i lägervall. Äfven i afseende å den viborgska
kyrkan blef året 1618, begynnelseåret för den period vi nu
skildra, af epokgörande betydelse. Sedan detta år hade
nämligen Viborg ånyo sina egna biskopar, hvilka börjande från Olaus
Elimæus ända till David Lund residerade i staden ’). Det gällde
’) Till stiftet hörde utom Viborgs län ocksii Hollola härad af Tavastland och
liorgrt län af Nyland äfvensom Kexholms län och Ingermanland. Då gymnasiet i
Åbo inrättades, lades emellertid, tack vare llothovii åtgärd, Hollola härad och Borgå
län under Ål» stift och äterfingos först 1(548 eller 1649. Också Terserus försökte
1658 att utvidga Åbo stift på Viborgs stifts bekostnad, men hindrades härvid af
Per Brahe.
Biskopens penningelön utgjorde 1<>48 600 d. s. m. förutom spannmåleji från
.Savolaks. Bjugg, som tyckte att denna lön var för liten, begärde förhöjning, hotande
att eljest lämna hela stiftet. „.Tag vill hellre blifva en bondepräst i Sverige m-h föda
mig af min åker och prästerliga inkomst än hafva ett stort namn, ett stort arbete
ix’h, här en främling, lida nöd och förakt. När jag —–ej heller har i staden
Kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
