Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan. församlingarna. 413
för dem att återställa ordning och skick i det förfallna
kyrkoväsendet. Men å ena sidan voro missförhållandena alltför djupt
rotade och å andra sidan också de flesta biskoparna allt för
svaga personligheter för att något särskildt anmärkningsvärdt
skulle kunnat uträttas för stadens och landets andliga förkofran.
Dessutom skyllde biskoparne och domkapitlet till en del rådet för
att, hvad staden beträffar, ett bättre tillstånd inom kyrkan icke kunde
åstadkommas vare sig det gällde ortodoxi eller yttre ordning.
Den viktigaste af stadens kyrkoförsamlingar var
domkyrkoförsamlingen, till hvilken hörde stadens köpmannaaristokrati och
rikare handtverkare, men hvilken räknade endast 65 eller högst
80 familjer. Under gemensam styrelse med denna, men dock
utgörande en särskild kyrkogemenskap, stod klosterförsamlingen,
till hvilken hörde de finska invånarne i staden och Vallen,
ungefär 300 merendels fattiga borgare, dragare och arbetare med
deras familjer, äfvensom 290 bondehushåll i socknen *). Norra
förstaden Siikaniemi med sin „helga trefaldighetskyrka" bildade
fortfarande jämte slottet ett särskildt pastorat. Slutligen hade
ock hospitalet i Pantsarlaks nu, såsom förut, sin egen kyrka, till
hvilken äfven invånarne i nämnda södra förstad höllo sig.
Utom dessa fyra äldre församlingar tillkom under perioden
för en kortare tid ännu en femte, nämligen den tyska
församlingen. Redan vid medlet af trettiotalet uppstod, med anledning
af den starka tyska immigrationen, tanken på inrättandet af en
sådan. 1636 inlämnades i detta syfte till regeringen en
petition af stadens borgerskap af den tyska nationen. Men först 1645
erhöll Claudius Thesleff tillstånd att vara de „främmandes"
predikant, dock så att han i ingen måtto skulle träda
kyrkoherdens rättigheter för nära. Dock synes den nya församlingen
tuera kredit måste jag ju vara föraktad". (LeinWg. Handlingar rörande finska
kyrkan och prästerskapet, II, sid. 382).
’) Vid slutet af perioden räknade pastorn i staden en totalinkomst af
omkring 700 d. s. m. och kyrkoherden i Siikaniemi en sådan af 400 d. s. m.
Såsom begrafningsplats under perioden nämnes, förutom kyrkogårdarna invid
resp. kyrkor, äfven Kyrkholmen, där företrädesvis de fattiga af finska församlingen
begrofvos. Då emellertid klosterförsamlingen 1693 supplicerat om en nv
begrafningsplats, medgafs att .jiågon bekvämlig plats vid hospitalet, som ej ligger långt ifrån
klosterkyrkan, skulle utses till att i nödfall och de tider, då isen intet bär, till
kyrkogård brukas". Troligen inrättades i anledning häraf den norr om Getbacken,
ungefär i öfra ändan af nuvarande Wilkes gränd, belägna begrafningsplatsen, hvilken
finnes angifven på en karta från 1700.
Församlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
