Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klädedräkt. 435
då förära sina styfdöttrar »orientaliska diamantringar". Att man
för öfrigt i Viborg på 1600-talet också följde med moderna,
framgår såväl af den beskyllning Rötgert Gass 1650 utslungade
mot en af stadens förnämsta skräddare, att denne icke gjort
honom en klädning „på almodi sätt", utan „slätt och rätt, såsom
för tre år sedan brukades", som ock af jungfru Marina Bakares
afundsamma anmärkning beträffande en hennes väninnas, jungfru
Sofia Brudgums, uppslagsmössa, nämligen att, om hon vetat att
slika mössor voro så fixa, d. v. s. moderna, hade hon ock nog
kunnat skaffa sig en sådan genom att låta slå ihjäl gårdens
gamla röda hund och göra sig en mössa af dess skinn ’).
I allmänhet sträfvade regeringen, såsom ofvan redan
antyddes, att begränsa lyxen i klädedräkten och utfärdade särskilda
yppighetsförordningar, som bestämde, huru hvar och en borde
gå klädd efter sitt stånd. Men i Viborg synas dessa
förordningar icke strängt tillämpats. 1666 anklagades Jakob Sartz’
hustru för att hon vid en begrafning klädt sig öfver sitt stånd
och likasom adelsfruarna „dragit slöjan öfver hela kroppen". Hon
frikändes dock, enär hon klädt sig efter seden i sitt hemland
Tyskland, och ,,då främlingar, som inflyttat, måste tillåtas kläda
sig efter sina bruk." 1669 åtalades likaså Baltzar Mendes hustru,
som „dragit kragar mot K. M:s plakat", men då det befanns, att
kragen var af flor och inga guld- eller silfverband därpå,
frikändes också hon.
Hvardagslifvet var eljest allvarligt och sträfsamt,
kännetecknadt af enkelhet och kärfhet. Man började dagens arbete
så godt som vid „hanegället". Redan kl. 6 på morgonen ilade
gymnasisterna och skolarerna till sina lektioner, och herrarna i
rådet fingo ej försumma åttaslaget. Ingen gick sysslolös. I arla
morgonstund befunno sig redan köpmännen vid skeppsbron eller
i sina bodar, handtverkarne i sina verkstäder, hustrurna vid sina
väfstolar eller spinnrockar. De unga männen, som ej beträdt
den] lärda banan, öfvade sig såsom „tyskpojkar" eller
„bodge-säller" i sina fäders yrke, stundom tillbragte de ock en tid af
sin ungdom på kontor i Lübeck eller annorstädes i Tyskland
eller Holland. Ej heller de unga fruntimren tillätos förnöta sin
’) Mindre bemedladt folk nöjde sig med gröna eller gråa klädesjackor, stundom
underfordrade med grftverk. De fattiga borgarne gingo vanligen i vallmarströjor och
skinnbyxor, deras hustrur i enkla friskjortlar.
[-Sysselsättningar.-]
{+Sysselsätt-
ningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
