Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
tid i fåvitsko. T. o. m. förmögna köpmansdöttrar fingo stundom
lof att stå bakom disken. Så gjorde t. ex. 1685 Hans David
Sese-manns dotter, medan en hennes anförvant, som sedan blef
notarien Menschevers hustru, tvättade byke, löpte i källaren samt
förrättade andra sysslor, „såsom en annan piga". ’) Såsom
husmödrar voro ock den tidens fruntimmer vana vid en del göromål,
som i våra dagar anses komma endast männen till, hvilket t. ex.
framgår af fruarna Hol]enders och Bertelssons förut omnämnda
vistelse å fiskisen vid Lihaniemi, där de vid fiskvaken utstodo
alla den bistra vinterdagens vedermödor. I afseende å
sparsamhet och huslighet firade dock 1600-talets husmödrar sina
största triumfer, och endast sällsynta undantag synas hafva gifvits
från denna regel, såsom t. ex. rådman Demanhes hustru, som gaf
sin man anledning att klaga inför rätten, „huru Gud honom med
ett stort huskors belagt förmedelst hans hustru, som hans goda
i hans frånvaro så underligen distraherar". — Men om
arbetsdagen börjat tidigt, slutade den ock tidigt. Kl. 9 på aftonen
ansågs redan som en sen timma, då allt hederligt folk släckt elden
och gått till hvila.
Rekreation. Men lifvets allvar hindrade ingalunda behofvet af nödig
rekreation att taga ut sin rätt. Viborg hade på 1600-talet
rykte för att vara en relativt glad stad, åtminstone gladare än
Åbo Stadskällaren och Antoni Borchardts källare
frekventerades flitigt, särdeles på aftonstunderna. Dessa källare voro på
den tiden ej blott och bart rekreationsställen, utan ersatte i viss
mån våra tiders klubbar och börser. Köpmännen sammanträffade
där för att vid ett glas spanskt uppgöra räkningar och afsluta
affärer eller för att ingå köpeaftal med de tyska och holländska
skepparne, som anländt till staden med sina fartyg; där var man
i tillfälle att spela kort, tärning och bräde — 1640 spelades på
stadskällaren i kakelugnskammaren om kyrkoherdens oxe —; där
höllos vad— 1671 hade rådman Per Torstensson vunnit tvenne
vad af rådman Didrik Barkhusen, hvardera om 50 d. k. m. —,
där kåserades om dagens „on dit" o. s. v. I stadskällarens
skorstenskammare, som besöktes af enklare kunder, spelades också
kort, men insatserna voro mindre, vanligen endast „’/„ öre till öl".
Siikaniemikällaren slutligen, som mest synes hafva besökts af ung-
’) K. p. "/, 1696.
’) Verser vid prof. Abr. Alaiii bröllop med Susanna Marg. Luod "/« 1~09.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
