Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
dömen, erbjöd på sin vidsträckta gårdsplan tillfälle till
„pickel-toffelspel" och kägelkastning. Hvad källarbesöken voro för
männen, voro grann visitenia för fruntimren. Lämnande för en stund
väf och slända skyndade de sig till sina vänner för att höra
dagens nyheter. Härvid kom tyvärr skvallret icke sällan att spela
främsta rollen. Fru Saels var på sin tid ökänd för sin onda
tunga, hvarför hon ock allmänt i staden kallades „den narfska
skatan". Och hon var dessvärre ej den enda, som kunde fantisera
ihop roliga „Spinnstuben Geschichten". Mikaelmarknadstiden
1662 „satte sig en skymningsstund Katrin Liskin Falk och Geskin
Platzman i hop såsom de fariseer gjorde och höllo råd, huru de
skulle få något nytt skvaller i gång" 1).
Namns-, födelse- och andra bemärkelsedagar firades ofta i
hemmen med s. k. „kollatser". 1688 firade sålunda Bötgert
Boisman Rikhardsdagen hemma hos sig. Där var samlad en
mängd ungdom. Man skämtade och drack hvarandra till, hvilket
då för tiden skedde sålunda, att man efter att hafva fyllt tvenne
glas öfverräckte det ena åt den man ville skåla med. Värden
hade ock dragit försorg om musik, och man slutade med att
svänga om i lustig dans. Midsommardagen 1666 hade Hans
Thile bjudit „några goda ärliga män och hustrur" att celebrera
Hansdagen ute i det fria. Man rodde ut med båt till en holme
vid Nora och passerade där den härliga sommarnatten ända tills
solen gick upp. 1671 hade borgmästarinnan Schmidt bjudit sina
fagra systerdöttrar och en mängd unga män på .Mårtensgås.
Därvid kommo några andra ungdomar, af hvilka en del voro
„förmummade", d. v. s. maskerade, åtföljda af en musikant och
tre gymnasister och spelade under fönstret en livländsk melodi
jjtiiritirlumdei", — en serenad som likväl af de innevarande
upptogs såsom ett „skymferande" 2).
Synnerligen ståtligt gick det till vid bröllop, begrafningar
och andra högtidliga gästabud, isynnerhet vid de förstnämnda.
Hela bröllopshuset stod upplyst som en lykta. Festligheten
synes vanligtvis hafva börjats med bröllopsmåltiden. Borden —
det talas stundom om särskilda bord för männen och kvinnorna —
dignade under rätternas mångfald, men knif och gaffel skulle en
hvar taga med sig i „byxe- eller kjortelsäcken", ty af slika pjeser
’) K. p. "/„ 1662.
’) K. p. ’/„ 1671.
,,Kollatser" och
gästabud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
