Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
ryska tiden.
lokal" 1), o. 8. v. Särskildt ansågo sig de ryska myndigheterna,
såväl militärkommandona som provinsialkansliet, kunna efter
behag förfoga öfver ödestomterna, hvilka under tiderna närmast
efter belägringen voro rätt talrika. I synnerhet rådde i detta
afseende ett godtycke utan alla gränser, medan Berednikoff,
om hvilken vi framdeles skola närmare tala, på 1730-talet var
allsmäktig i provinsialkansliet. „Berednikoff och hans måg
Pi-schalnikoff beredde", heter det, „genom sina egenmäktigheter
stadens gårdsegare svåra bekymmer". I en handling af 1755
säges: „då för tiden var i bruk att generalitetet plägade gifva
platser åt invånarne, hvaremot hvarken magistraten eller någon
annan sig sätta kunde"2).
Och äfven beträffande de tomter borgarne lyckats återbörda
var deras dispositionsrätt ofta ganska prekär, ty medan de stått
öfvergifna, hade officerarne på flere af dem byggt sig egna
hus, hvilka de sedan sålt åt andra, som alls ej hade någon lust
att afstå från sin „välfångna egendom" 3). Alla egoförhållanden
hade sålunda råkat uti ett outredbart kaos. Och på det lilla
utrymme man hade kvar fick man dragas med en tung
inkvarteringsbörda, stundom till tre à fyra personer per gård.
’) J. C. Inlaga af 1754.
’) Därpå kunde anföras många exempel, heter det i en handling, såsom t. ex.
de platser, som räntmästar Kuhlmann, madame Wester, madame Paris m. fL
inne-hafva. Äfven handlanden Oudar hade på sådant sätt af generalitetet erhållit en del
af sin tomt.
") Sålunda hade t. ex. en liten tomt vid Håkansporten, som efter belägringen låg
öde med ett par af borater ruinerade källare, blifvit tagen af Pischalnikoff och sedan
af en officer Gonscharoff, hvilken där byggde ett uselt trähus. Men efter 1738 års
brand blef tomten åler öde, hvarpå Henrik Haveman erhöll den af generalitetet.
Emellertid yppade sig nu sent omsider rätta egaren till gården, titulärrådet Grön
och återfordrade densamma. — En annan tomt vid södra Vallen, nära
Nyports-bastionen, som i tiden innehafts af musikus Rudolf, hade strax efter belägringen också
blifvit intagen af några officerare, hvilka däruppå byggde några små trähus. Xär
de sedan blefvo bortkominendcrade, sålde de hela gården åt Henrik Lilius, hvars
svärson Teubel omsider ärfde alltsammans. Emellertid började nil Rudolfs styfson
Isak Beijer, som påstod sig hafva varit bortförd såsom fånge till Ryssland, en process
för att återfå sin fädernetoint. Det lyckades dock icke, ty hvarken Lilius eller Beijer
fick tomten, utan den togs af kronan för uppförandet å densamma af den stenkasern,
som ännu finnes nära södra ändan af Nvportsgatan. — På en tomt, som Jakob
Dannenbcrg 1083 köpt vid Mellanmuren, hade efter belägringen några militärsmeder
slagit sig ned, men efter branden 17H8 kom den med fortifikationskontorets bifall i
fältskären Rugeröds änkas ego. Emellertid väckte Dannenbergs svärson Petter Hertz
såsom arfvinge process 0111 tomten, hvars slutliga öde dock är okändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
