Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den hämmade byggnadsverksamheten.
503
Under sådana förhållanden var det ej under om
byggnadsverksamheten förlamades, äfven förutsatt att medel icke sak-’
nats. Man byggde i regel endast de nödvändigaste rummen,
osäker om man skulle få behålla ens dem. Stenhusens öfre
våning lämnades vanligen oreparerad, för att ej åsamka egaren
förökad inkvartering. Månget stenhus refs ned, så att endast en
hög stenfot återstod, på hvilken sedan ett trähus uppfördes.
Ingen tänkte heller mera på den gamla regeln, att trähus ej finge
byggas närmare än fem famnar till ett stenhus. Där det
passade, skarfvade man t. o. m. i ändan på ett stenhus en
tillbyggnad af trä. »Det är ynkligt att se" — skrifver Berch
1735 — »huru husen i Viborg, som merendels äro af sten, sällan
hafva mer än understa våningen, som kan bebos. Hos de flesta
är fattigdomen sannskyldiga orsaken; en del återigen förevända
allenast sin medellöshet och frukta egentligen för inkvarteringen,
som de pro auctoritate skulle påläggas, om de reparerade sina
sönderskjutna hus och hade flera än oundgängliga logementer.
Man ser där många järnluckor för fönstren liksom i Åbo, och
berättas att, då Viborg var i flor, så hade alla välmående haft
dem af koppar". Trähusen såsom nybyggda voro
naturligtvis relativt prydligare än deras grannar, de stympade
stenhusen. De voro ock merendels försedda med altaner på taken.
Ingen vårdade sig heller om gator och offentliga platser,
som voro i det bedröfligaste skick, alldeles som i Gustaf Vasas
tider. Man släpade dynga och orenlighet från sin gård ut på
sin grannes ödestomt, hvilken snart förvandlades till en
stinkande ladugård. Då Haveman fick den Grön’ska ödestomten vid
Håkansporten, måste han med två à tre hästar i tvenne veckors
tid låta bortsläpa dyngan från densamma, innan ens källarna
blefvo synliga. På gatorna, där stenläggningen betäcktes af ett
tjockt lager af allahanda orenlighet, bökade svinen i allsköns frid.
Förgäfves emanerade från de ryska kanslierna den ena ukasen
efter den andra, förständigande invånarne om införandet af en
bättre ordning. Förgäfves tilldelades soldaterna rättighet att för
egen räkning anställa jakt på svinen; förgäfves utfärdade
militärkommandot 1726 den halft drakoniska, halft humoristiska
befallningen att, när de patrullerande soldaterna funno orenlighet på
gatan, skulle de föra den in i det bredvidliggande huset och
lägga den i värdens säng, hvarefter de af honom skulle få
betalt för sitt omak och hans husfolk afstraffas med »pa-
[-Byggnadsrerk-samhetens-]
{+Byggnadsrerk-
samhetens+} ringa
lifaktighet.
Osnyggheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
