- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
534

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534

För öfrigt voro invånarne i förstäderna ännn mera i
beroende af militärauktoriteterna än i själfva staden. Förstäderna
voro byggda på fästningens esplanad, och det förutsattes att de,
vid behof, utan vidare kunde slopas. De fingo ej byggas
närmare fästningsverken än 130 ryska famnar, ty så långt sträckte
sig glasicen, som alltid skulle hållas öppen. Och äfven utom
denna rayon, — på själfva det för förstäderna upplåtna området
— var det noga bestämdt på hvilka afstånd ifrån fästningen olika
slags byggnader finge stå. Närmast skulle få uppföras blott
trähus utan stenfot, sedan sådana med dylik underbyggnad:
längst borta tillätos slutligen äfven byggnader af sten.

Af de två nya förstäderna hade den S:t Petersburgska vida
större utrymme än den Viborgska och tillväxte också snabbare
än denna. Under svenska tiden hade denna trakt — såsom vi
erinra oss — ännu varit en öde landsbygd, där Getbacken
tvang landsvägen att göra en stor halfcirkelformig bukt mot
norr, förr än den kunde vända af i sin rätta sträckning, mot
sydost. Om man frånser bodarna på Revonhäntä, hade där
endast funnits några små gårdar vid Munkekällan och längre borta,
till vänster om vägen, en begrafningsplats — allt anläggningar,
hvilka då för tiden betraktades såsom liggande på utkanterna
af Pantsarlaks, som ju då utgjorde hufvudpunkten för
stadsbosättningen „söder om murarna". För öfrigt odlades här och
där vid vägen några åker- och ängstäppor af de närmast
liggande stadstorpen Ojatikko och Kotoinen. Hela denna trakt,
på hvardera sidan om vägen, från Munkekällan och förbi den
gamla begrafningsplatsen ända till andra verststolpen från staden,
bestämdes nu till grundplats för den nya förstaden, som snart
bredde sig ut såväl mot norr längs Salakkalahtis strand till
Ke-vonhäntä, som mot söder, på södra sidan om Getbacken, hvarest
redan på 1790-talet funnos tvenne kvarter det s. k. Getkvarteret
och Nystaden. En prydlig allé, som nämnes redan 1786, aulades
från staden, S:t Petersburgska porten, till förstaden ’).

M 1790—1792 underkastades hela vägen från 8:t Petersburgska porten ända
till Ladoska sjukhuset en grundlig reparation. Vägen skulle förses med
..grafvar", diken, på hvardera sidan. Vattnet från de lågländare trakterna skulle
förmedels en „utfallskanal" oeh flera tvärkanaler utföras till Salakkalahti. Väg-banken
skulle göras li famnar och 4 fot bred äfvensom på hvardera sidan förses med en
med „Feldsteinen gepflastertes Fussteig" af 3 fots bredd. Från Böda brunn ..bis
zu der andern Quelle", där vägen hade morasig grund, skulle den göras alldeles rak

S:t
1’etereburg-»ka förstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free