- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
535

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s:t petersburgska förstaden.

535

Största delen af förstaden var — såsom nyss nämndes —
bebodd af handtverkare, formän, arbetare äfvensom af afskedade
ryska soldater och annat fattigt folk. De flesta gårdarna,
särdeles de som lågo vid tvärgatorna, hvilka betecknande nog då
för tiden benämndes „Smutsgatora, „gräsnie ulitsi", voro därför
små och osnygga. Endast vid „stora gatan", d. v. s. för detta
landsvägen, och vid bigatorna närmast intill densamma funnos
några större och präktigare uppförda trähus, som innehades af
förstadens förmögnare ryska köpmän, Koscheleff, Onkov,
Schlæch-tin, Schu8chin, Stroganoff, Sveref, Titoff och Tschironkin. Dessa
köpmän utgjorde så att säga förstadens dåtida aristokrati och
spelade, särdeles under ståthållarskapstiden, främsta rollen vid
afgörandet af dess kommunala angelägenheter. Men sedan
1790-talet täflade med dem om inflytandet de talrika tjänstemän, som
i anledning af rumbristen i staden varit tvungna att slå ned
sina bopålar i „slobodden", såsom t. ex. öfverlandträttsbisittaren
Stackelberg, kollegierådet Pirskoi, regeringsrådet Svensson,
hofrådet Kreijer, „stolanatschalniken" Melander m. fl.

Något, som ock gaf förstaden en viss betydelse, var de
talrika för odling och trädgårdsanläggningar tjänliga ängarna och
öppna platserna, som funnos invid densamma, särdeles på
stranden af Fapulaviken. De utgjorde på denna tid stadens enda
jordegor och om deras besittning — mot jordräntans erläggande
— täflade sinsemellan medlemmarna af stadens
ämbetsmanna-aristokrati. Sålunda besutto kollegieråden v. Bechenberg och v.
Beitzenstein, kommendanten Wrangel, generalmajor Steinheil m. fl.
stora s. k. trädgårdar bakom S:t Petersburgska förstaden. Flera
af dessa trädgårdar utarrenderades af egarne mot hög afgift åt
ryska trädgårdsmästare, men andra upparbetades af sina
innehafvare till verkliga lustgårdar. Mest känd af alla dessa var
Anina-trädgården, som på 1780-talet innehades af viceguvernören
Neid-hardt, men af honom 1794 försåldes åt guvernören Schtjerbatoff.
Denne hade där ett prydligt hus, till hvilket en allé ledde från
S:t Petersburgska gatan.

I förstaden hade den därstädes dominerande ryska societeten
uppfört åt sig en prydlig stenkyrka, kallad „sjivosnoi istotschnik",
den upplifvande källan, hvilken från sin höga backe — invid

och platsen kring Röda brunn skulle stenläggas. Mechanicus Stråhlman skulle hafva
Ofveruppsikten öfver arbetet, som på podräd åtogs af Joach. Christ. Sutthoff för en
summa af 6,949 rubel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free