Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansökningarna om privilegiernas konfirmation. Ö59
ståndare i rådet fingo nu på sin sida också de neutrala, och
Reinecke återkallades slutligen till sin icke ringa förtrytelse.
Efter mer än ett års frånvaro befann han sig i februari 1732
åter i Viborg och började en förbittrad kamp emot sina
vedersakare. Förgäfves hade staden åter utlagt 1,500 rubel 1).
Men saken kunde ej lämnas därhän. Sedan hofvet kommit
till S:t Petersburg, sändes Reineckes främsta motståndare Naht
för att försöka sin lycka beträffande den segslitna frågans
lösning. öfver ett år vistades han i den ryska hufvudstaden. Med
yttersta sparsamhet försökte han hjälpa sig fram genom
svårigheterna, så att staden ej behöfde sända honom på långt när så
mycket penningar, som de förra fullmäktiga. Han kom
ändtligen så långt, att han fick alla pappren inlämnade i kejserliga
kabinettet. Men det kränkte honom mycket „att några angående
hans besvärliga kommission fällt omilda omdömen, där han likväl
med sin egen välfärds eftersättande vid ansökningen mera uträttat
än någon af de andra deputerade" 2).
Men fastän pappren nit voro inlämnade, räckte det ännu i
åratal, innan någou resolution hördes utaf. För att ej regeringen,
som sannolikt i motsatt riktning påverkades af Isakoff et consortes,
skulle helt och hållet låta frågan somna bort, måste staden ännu
gång på gång genom förnyade deputationer hålla den uppe. Då
Johan Thesleff och Petter Hertz efter 1738 års brand sändes
för att tacka för brandhjälpen åt den förstörda staden, voro de
äfven befullmäktigade att taga privilegiifrågan till tals. De fingo
företräde för kejsarinnan, hvarvid Thesleff höll tacksägelsetalet
för den förunnade brandhjälpen, men synas för öfrigt blifvit
af-spisade med ett svagt löfte, att privilegierna „snartu skulle
revideras och konfirmeras. Sibbersen, som 1741 sändes för att
påskynda afgörandet, hade nu samma otur som 1733, då han skulle
supplicera om öfverforum; han återkallades i förtid af motpartiet.
Följande år skulle emellertid en stor tremannadeputation
sändas till kröningen i Moskva och man beslöt att begagna sig
af tillfället att åter påminna om privilegierna. Deputationen
bestod af Sibbersen äfvensom af handlandena David Sesemann och
Petter Sutthoff. I glädjen öfver sina framgångar syoes kejsa-
’) J. C. 30.
s) Om Nahts ansökning se J. C. 2441 och 2734.
®) Om Keineckes vistelse i Moskva se J. C. 30.
Joakim Nahts
ansökning
1736.
Thosleffs och
Hertz’ansSkning
1738.
Sibbersens,
Se-semanns och
SuttholTa
deputation 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
