- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
574

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

RYSKA TIDEN.

kommen i afseende & frågan om stadsstyrelsens restauration, då
1780-talet gick in.

Men innan den gamla kärvordna municipaliurättningen, på
hvars bringande i fullständigt skick man i mer än 70 år väntat,
hann bli en verklighet, kom en allerhögsta förordning, som med
ens slopade hela det gamla systemet. Genom införandet af
ståt-hållarskapsregeringen och den nya ryska stadsordningen skulle
stadsväsendet i Viborg, liksom i andra ryska städer, „uniformerasa
efter ett och samma mönster. Icke ett enda af den gamla
muni-cipalstyrelsens organ lämnades kvar. I stället för den enkla och
de viborgska förhållandena fullkomligt motsvarande gamla
styrelseformen kom nu ett visserligen mycket vackert och storartadt,
men för en så liten stad som Viborg då var, öfverhöfvan
kom-pliceradt och dyrt förvaltnings- och rättsskipningsmaskineri.
Måhända hade borgerskapet redan länge haft en förkänning af hvad
som komma skulle, efter det 1780 så enhälligt uttalade sig för
de fäderneärfda inrättningarnas bibehållande.

Det nya systemet gick ut på att åtskilja förvaltningen,
rättskipningen och ordningsmakten i särskilda från hvarandra
oberoende kollegier.

Den municipala styrelsens hufvudorgan blef nu det s. k.
fyramanna stadsrådet. Dess ordförande kallades
„stadsöfverhuf-vudet" och dess medlemmar „Wortführer", en för hvarje
medborgareklass. Det kunde, om det så ansåg nödigt, hänskjuta
viktigare frågor till det s. k. allmänna stadsrådet, ett slags förstärkte
stadsfullmäktige, hvilket bestod af 12 medlemmar, tre „Wortfü.hreru
för hvarje borgareklass. Dessa sistnämnda voro — vare det
redan här nämndt — de „ verkliga stadsinvånarne", d. v. s.
samtliga gårdsegare, „skattegillenaw, hvilka omfattade alla medborgare
ordnade efter deras till beskattning uppgifna kapitaler,
handt-verkarne och de s. k. „Beisassenu, hvilka väl kunde äga gård,
men ej inskrefvos i gillena. En borgare kunde sålunda vara
inskrifven och rösta i flera klasser samtidigt. — Jämte
stadsrådet hade stadsmagistraten, ehuru den nu blef företrädesvis en
judiciell inrättning, tillika en viss administrativ myndighet,
särdeles i frågor, som rörde stadens privilegier o. s. v.

Denna municipalstyrelse kom främst i beröring med följande
regeringsorgan: ståthållarskapsregeringen, kameralhofvet och
allmänna försorgskollegiet, en myndighet som under
generalguvernörens presidium hade uppsikten öfver och vården om de
offentliga skolorna, hospitalerna och fattighusen m. m.

Den ryska
stadsordningen.

Stadsüfvorhaf-

vudet.
Stadsrådet och [-stadsmagistra-teo.-]
{+stadsmagistra-
teo.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free